Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påkallades, dels ock att detta, när det lämnades, kunde omfatta jämväl
öfverenskommelser om annat än förliknings- och skiljenämnder. Såsom
exempel härpå hafva kommitterade anfört dels stadganden rörande
af-löningsförhållandena och hvad därmed sammanhänger, och dels
bestämmelser om att beslut om arbetsinställelse skall fattas medelst sluten
omröstning, eller att för sådant beslut fordras viss kvalificerad majoritet.
En viktig fråga, rörande hvilken rådt mycket olika meningar, är
den, huruvida vid förlikningsmannens sida skulle ställas en utaf
arbets-gifvame och arbetarne utsedd nämnd. Inom förliknings- och
skilje-nämndskommittén hade halfva antalet medlemmar påyrkat, att
förlikningsmannen skulle biträdas af en nämnd, bestående af personer, som
enligt en angifven, mycket invecklad valprocedur skulle för viss tid utses
af arbetsgifvame och arbetarne inom distriktet. Kommitterades majoritet
hade däremot, väsentligen af hänsyn till svårigheterna i afseende å
valproceduren, icke föreslagit inrättandet af en sådan nämnd. Det för
1903 års riksdag framlagda kungl. förslaget intog i afseende härå en i
viss mån förmedlande ställning, i det däri föreskrefs, att, om
förlikningsmannen för visst särskildt fall funne det erforderligt eller det
påkallades af någon af parterna, han skulle tillkalla särskilda sakkunniga,
utsedde till lika antal bland arbetsgifvame och arbetarne inom distriktet,
att med honom utgöra en nämnd för medlingens utförande. Andra
kammaren vidtog häri med föranledande af en inom kammaren väckt
motion den förändringen, att den nämnd, som enligt det kungl.
förslaget skulle kunna för särskilda fall utses, skulle väljas af de tvistande
parterna.
Det är tydligt, att man med bestämmelsen om rätt för parterna att
utse en nämnd såsom biträde åt förlikningsmannen velat stärka
förlik-ningsinstitutionens ställning genom att tillförsäkra densamma parternas
förtroende samt bringa den i bättre kontakt med dem och deras
önskningar. Att emellertid göra denna nämnd permanent synes mindre
lämpligt redan på grund däraf, att dess ledamöter då allt för lätt kunde
blifva främmande för den ena eller andra speciella arbetstvisten, som
under nämndens funktionstid uppkomme. 1905 års kommitterade hafva
också förklarat, att de ej kunde förorda inrättandet af en sådan
permanent nämnd. Däremot anse de särdeles lämpligt, att förlikningsmannen
för särskilda fall må kunna biträdas af en just med hänsyn till den
föreliggande tvisten utsedd nämnd. Att likväl föreskrifva, att denna
nämnd skulle utses af de tvistande parterna, hafva kommitterade ej
funnit sig kunna tillråda. Det vore nämligen att befara, att dess
ledamöter då blefve advokater en hvar för sina hufvudmäns intressen,
hvilket lätt kunde blifva hinderligt för nämndens arbete. I nämnden
borde i stället sitta personer med en vidare, mera opartisk syn på
tvisten. Äfven om parterna ej finge utse nämndens ledamöter, blefve
de ingalunda utestängda från möjligheten att genom af dem själfva
valde förtroendemän framföra sina önskemål, ty nämndens ledamöter
komme ej att ersätta parterna, utan dessa kunde till de förhandlingar,
som mellan dem skulle äga rum inför förlikningsmannen eller nämnden,
sända hvilka representanter de ville. Å andra sidan borde naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
