Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värde. Det osunda lifvet gör dem också svagare till kroppen och
sålunda gå de ut i lifvet sämre rustade på alla områden. Erfarenheten
visar ju också att redan andra generationen af fabriksarbetare äro svagare
och kroppsligt mera outvecklade. Därtill bidrager nog i ännu högre
grad kvinnoarbetet, icke så mycket genom den mer eller mmdre
skadliga inverkan fabriksarbetet kan ha på deras fysik, som därigenom, att
det drager dem från hemmen och gör dem mindre lämpade för och
dugliga uti husligt arbete. Hvilket inflytande detta har på hemmet och
det uppväxande släktet har jag redan sökt framhålla, jag vill blott här
tillägga, att det nog äfven har att göra med den lägre arbetsintesitet
våra arbetare i allmänhet prestera. Den torde i många fall ha sin rot
uti, att de äro underfödda, få sämre och mindre närande mat än
arbetare i en del andra länder och detta åter beror ej så mycket på brist
på föda som på husmödrarnas oförmåga och okunnighet.
Man kan dock ej tänka sig botemedlet för fabriksarbetets skadliga
inflytande uti dess afskaffande. Fabriksarbete kommer väl snarare, att
draga allt flere grenar under sig, men vi måste lära oss att på alla sätt
minska dess farlighet. Lönerörelsen och de större sanitära fordringarna
äro steg i rätta riktningen, men de måste gå hand i hand med en mera
praktisk utbildning af ungdomen såväl den manliga som den kvinnliga.
Vi kunna ej hindra kvinnor att arbeta i fabriker, men hvarje kvinna
borde innan hon finge antagas till fabriksarbete ha genomgått en
ordentlig utbildningskurs i husliga göromål och likaså borde hvarje pojke
• gä igenom en yrkesskola där han icke blott vinner större skicklighet i
sitt yrke utan äfven en allsidigare utbildning som gifver honom större
förutsättningar att reda sig äfven inom andra arbetsområden.
Bland ”Studenter och arbetare” i Paris.
Bref till Social Tidskrift.1
Det kan icke förnekas, att man stundom är en smula orättvis mot
Paris. Under det man t. ex. hemma i Sverige jämförelsevis noga tager
del af och känner till hvad som uträttas på det vidsträckta sociala
arbetsfältet i de andra jättestäderna, i London, Berlin och öfriga tyska
storstäder, så ägnar man blott föga intresse åt det som händer
och sker på detta område i Paris.
För det stora flertalet framstår hufvudstaden vid Seinen blott som
nöjenas och njutningarnas stad, dit de rika lättingarna samlas från
jordklotets alla hörn, och hvarifrån de förfinade moderna dikteras världen.
Uppmärksamheten fängslas af jättelika skandaler, fästade vid namn, som
snart åter glömmas för andra, hvilka äro förbundna med föreställningen
om ännu mera politisk och moralisk smuts. De politiska partierna
1 Har på grund af bristande utrymme varit öfverstående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
