Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svårigheter voro beaktansvärda, men fann sig dock ej kunna tillstyrka
motionen, enär denna åsyftade ett ingrepp i äganderätten, som ej
öfver-ensstämde med de i hithörande delar gällande rättsgrundsatser. Skulle
motionärens förslag vinna framgång, skulle endast den omständigheten
att ägaren till begagnande upplåtit en tomt för honom kunna medföra
den påföljden, att han till sist beröfvades just den äganderätt, som han
aldrig velat afhända sig.
Märkligare än detta utskottets utlåtande är emellertid den af herr
Lindhagen däremot afgifna reservation, som i anledning af motionen
vidsynt och grundligt upptager ett af socialpolitikens viktigaste frågor
till skärskådande. Herr Lindhagen yttrar däri bland annat:
»Motionärens förslag berör den i alla tider och för alla folk viktiga
jOrdfrågan. Jorden med dess tillhörigheter utgör ju själfva grundvalen
för samhället och medborgames tillvaro. Privat äganderätt till jorden
bör därför fömuftigtvis ej få utsträcka sig så långt, att den till någon
väsentlig del omöjliggör eller försvårar utkomsten och rörelsefriheten
för öfriga medborgare.
Mot en alltför stor monopolisering af jorden i enskildes händer
ha också ofta envåldshärskare och under revolutionstider själfva folket
ingripit genom mer eller mindre omilda åtgärder. I våra dagar söker
man i allmänhet såvidt möjligt tillgodose det allmännas kraf genom
expropriation, d. v. s. lagstadgad skyldighet för jordägare att afstå erforderlig
jord mot ersättning för markens värde.
I fråga om denna expropriationsrätts omfattning äro de olika
ländernas lagstiftningar tämligen öfverensstämmande därutinnan, att den är
tillåtlig för tillgodoseende af ett viktigt allmänt intresse. De skilja sig
däremot åtskilligt, när det gäller att bestämma, hvilka allmänna intressen
kunna anses vara af den vikt, art de gifva berättigande åt
expropria-tionsåtgärder. Afgörandet blir här icke en principfråga, utan en
lämp-lighetsfråga. I allmänhet torde kunna sägas, att expropriationsrätten
utsträckes, i den mån nya behof af densamma uppstå eller redan
förefintliga behof uppenbaras för folkmedvetandet».
Efter att därpå hafva redogjort för de fall, då enligt vår lagstiftning
en jordägare är skyldig att till annan afstå eller upplåta sin jord,
fortsätter herr Lindhagen:
»Bland de olika ändamål, för hvilka enligt vår* lagstiftning jord
tvångsvis skall afstås, finner man sålunda äfven uppgifter, som afse att
indirekt gagna såväl jordbruket på landet som bosättningarna i städer
och liknande samhällen. Nästa steg kan då här lätt tänkas blifva att
vid uppkommet större behof expropriera jord för att bereda tillgång
till själfva den mark, som erfordras för bildande af jordbruk eller
bostadslägenheter. Exempel på lagstiftningsåtgärder i båda dessa syften
lämna Irland, Skottland och England. I sistnämnda land gäller bland annat
en parlamentsakt af 1887 med tillägg af år 1890, som berättigar till
expropriation genom statens försorg för att skaffa jord till erforderliga
egnahemslägenheter.
Norrlandskommittén framhåller i sitt betänkande, att i Norrland
och i Dalarne förefinnes anledning till ett ingripande för bildande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
