Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidens längd fästa vid hvarje föremål, som förmådde åskådliggöra och
bevisa under hvilka eländiga lefnadsvillkor hundra tusentals af det tyska
rikets invånare framsläpa sin tillvaro. Tysklands hemindustri omfattar en
mängd olika områden : textil- och konfektionsbranschen, cigarr- och
cigarretttillverkning, leksaks- och snickerivaror, konstgjorda blommor,
porslinsmålning o. s. v. Hos oss är det — efter hvad jag tror mig veta —
hufvudsakligen textil- och konfektionsvaror, som för fabrikanters räkning
tillverkas i hemmen, på några trakter äfven snickeri varor. Silfverpolering
är ju också hemarbete äfvensom skonåtling, trikå stickning och maskning.
En undersökning af konfektions-hemarbeterskornas ställning skall säkert
bli till nytta för såväl arbeterskoma som afnämame af de artiklar de
tillverka. De löner, som på de s. k. syfabrikerna, där underkläder,
arbetskläder för män, barnkläder, förkläden, blusar, kravatter, kragar och
manschetter m. m. tillverkas, äro ytterst låga och åt de arbeterskor, som
från dessa fabriker och från bodar och grossisternas kontor taga hem
dylikt arbete, betalas i regeln lägre priser. Många af de ackordspriser,
som betalas hos oss för sådana varor, äro fullt jämförliga med de tyska,
t. ex. 1:25 — 1:50 dussinet för damlinnen, 80 öre dussinet för
mans-kalsonger, 70—80. öre styck för stickade täcken, 1:50 styck förenkla
ylleklädningar o. s. v. Och så få arbeterskoma på de flesta ställen
betala tråden själfva, allt efter det tyska systemet, hvilket i allmänhet
följes, så noga som det är möjligt.
Textilfabrikerna i Västergötland sysselsätta ett icke ringa antal
hemarbetare och deras löne- och lefnadsförhållanden behöfva säkert
undersökas, men främst bör nog konfektionsindustrien i de städer i Sverige,
där den mest förekommer, bli föremål för en enquête och utställning.
Kan en sådan enquête medverka till införandet af inspektion af bostäder,
där beklädnadsartiklar m. m. tillverkas, vore det sannerligen väl. Ty att
de sanitära förhållandena i hemarbetarnes bostäder lämna mycket öfrigt
att önska och att de varor, som de tillverka, icke sällan kunde behöfva
desinficieras, innan de utlämnas i handeln är tämligen säkert.
Tuber-kolossmittan t. ex. sprides nog i många fall just genom trikå- och
sömnadsvaror, som förfärdigas i de fattigas hem.
Det är emellertid en ganska ömtålig sak att genom lagstiftning,
såsom man vill det i Tyskland, förbättra hemarbetarnes ställning. Det
gäller ju icke blott arbetame och arbeterskoma, det gäller också
fabrikanternas ställning och många af dem hafva säkert stora svårigheter att
kämpa med. Införandet af registering af hemarbetame har nog sina
svårigheter, men vore säkert önskvärd. Att stadga en bestämd minimilön för
konfektionsvaror skulle nog icke falla sig så lätt, men åtminstone borde
det på något sätt stadgas, att hemarbetarne ej få mottaga arbete till
lägre pris än de på fabrikerna sysselsatta arbetarne.
Huru som hälst, en undersökning af våra hemarbetares, kanske
rättare hemarbeterskors förhållanden och en utställning af hemarbetsalster
kan icke annat än bli till nytta, om man därmed också icke
åstadkommer mer än att uppdaga och sprida kännedom om hurudana dessa
förhållanden verkligen äro.
Gerda Meyerson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
