Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehuru han visserligen genomgick en
afsevärd utveckling.
Trots stora kunskaper, lysande
be-gåfning och outtröttlig arbetskraft
lämnar Richters politiska lefnad knappt
nägra positiva spär. Den, som plägar
beskylla A. Hedin för att endast hafva
varit en negativ kraft, bör jämföra
honom med Richter för att erfara
skillnaden. Fr. Naumann skrifver i sitt
arbete ‘Demokratie und Kaisertum"
att man pd sockeln till Richters
bildstod endast kan inrista orden: ‘Jag
röstar nej/“ Hans individualistiska upp*
fattning kom honom att bli en häftig
motståndare till Bismarcks statssocialism
(statsjäm vägar, folkförsäkring), och
gentemot den modärna
socialdemokratien har han hållit många tal och
ut-gifvit ett antal broskyrer, visande en
särdeles trång uppfattning af rörelsens
världshistoriska betydelse och dess
etiska kärna.
Hans parti, det frisinnade folkpartiet,
såg också i socialismen en farligare
motståndare än i det reaktionära
junker-dömet, och Richter har nog en viss
del af skulden till att ett vänstersinnadt
samlingsparti ännu ej uppstått. Sitt
parti behärskade han med en diktators
oinskränkta makt, men han fick
upp-lefva sorgen att se partiet krossas
sönder mellan socialismens och de
konservativas samt centerns fasta leder.
Richters uppträdande var ingalunda
sympatiskt. Hans polemik var giftig
och hänsynslös, och han kunde aldrig
skilja mellan en politisk motståndare
och en personlig fiende. Han saknade
det nobla och finkänsliga som låg i
hans partivän Virchows väsen. “Den
liberala härfördärfvaren“ var sedan 1861
medlem af preussiska landtdagen och
tillhörde alltifrån början nordtyska och
sedermera tyska riksdagen. Han var
specialist på finans- och budgetsfrågor,
och hans öfverlägset sakkunniga
budgetskritik väckte alltid den största
uppmärksamhet.
B»..»*’.*, Bayerns statsminister
meddelade nyligen i
ett tal att hittills 5 af
inspektion. Bayems yrkesinspek.
törer tagits ur arbetarlägret.
’ÄT ™^unÄnlngarPt!!!:
hör tuberkulosen de
van-. iigaste sjukdomarne hos
de prostituerade och han antager att
c:a 40 % af dessa kvinnor aflida i denna
folksjukdom. Äfven Neisser i Breslau
lutar åt samma åsikt och påpekar de
prostituerades stora rol i spridningen
af tuberkulosen.
n*m •.<.*„ vid Letchworth nära
Lon-trndaArd^ don» som vid flera till-
*fnAj>n ~ fällen omnämnts i denna
siaaen tidskrift (se N;r j 1905)
gör mycket hastiga framsteg. Omkring
1,500 personer äro nu bosatta
därstädes, en hel del industriella
anläggningar äro under uppförande och
intresset för det nya företaget synes vara
stadt i ständigt stigande. Den som
önskar följa med detta försök att
samtidigt lösa städernas bostadsfråga och
landsbygdens öfvergifvande
rekommenderas den engelska månadstidskriften
The Garden City, social and industrial
betterment review.
Fn+nn„ på kommunens
bekost-nad blir snart lag i Eng-
fo>cn/cnJW *an<*‘ ^an *iar k°mniit
bespisning underfund med, hurusom
ett stort antal af folkskolans barn äro
undernärda och klena på grund af
otillräcklig föda och ett ej ringa
procentantal rent af svältfödda. Det är
ju helt naturligt, att dessa barn ej
kunna tillgodogöra sig
skolundervisningen som de andra.
Maten skulle tillhandahållas såväl
åt betalande som afgiftsfritt. Om
familjens fattigdom omöjliggjorde
betalning, skulle emellertid mathjälpen åt
barnen ej anses såsom fattigvårdshjälp.
Reformen torde ej öka
folkskolebud-geten med mer än omkring 2 %.
“Detta är praktisk imperialism: att
icke endast sjunga «Rule Britta nia“,
utan att ingjuta dess anda äfven i vårt
sociala lif till förbättrandet af folkets
lefnadsvillkor“ yttrade en ledamot af
underhuset.
Engelsk
fackför-
enings-
statistik.
Den sista engelska
utförliga
fackförenings-statistiken omfattar året
1904. Den omfattar
1,148 fackföreningar
med 1,867,000 medl. Antalet har
minskats. 1901 räknade de 1,940,000.
Sedan 1901 ha byggnads- och
grund-läggningsarbetame förlorat 30,000 medl.
(19 %), gruf- och
stenbrytningsarbe-tame lika många. Handelsbiträdenas
fackförening är den enda som tillväxt.
De största fackföreningarna äro
gruf-arbetames (Vs mill. medl. och 20 mill.
kronor i fonder), metall-, maskin- och
skeppsbyggeriarbetarnes (resp. Va mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
