Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sin uppfattning af den svenska jordäganderättens sociala karaktär har doc.
Aström sökt närmare begrunda, hvad vattenrätten beträffar, i sitt år 1899 utkomna
arbete “om svensk vattenrätt“.
I föreliggande arbete på tyska språket har han lämnat en ny, mer
kortfattad men synnerligen klar och öfverskådlig framställning af den svenska
jordägande- och vattenrättens utveckling och innebörd i vårt land. De förnyade
undersökningar, som bland annat hans befattning som sekreterare i
vattenfalls-kommittén satt honom i tillfälle att företaga, har föranledt honom att i vissa
afse-enden något andra och modifiera sin i föregående arbeten häfdade uppfattning,
men i hufvudsak står han dock kvar på sin gamla ståndpunkt, att vi ha en
ursprunglig svensk jordäganderätt af social karaktär, och på hvilken den
fördärf-liga romerska rättsprincipen först under det förflutna århundradet förmått utöfva
ett djupare inflytande.
Sedan förf. i föreliggande arbete framställt de principer, som från
hydrografisk och nationalekonomisk synpunkt nödvändigtvis måste ligga till grund för
en rationell vattenrätt, redogör han för den härskande vattenrätten i Tyskland,
Österrike, Ungern, Schweiz, Frankrike, Italien, Norge, Finland och vårt eget land.
Utrymmet tillåter oss ej att närmare ingå på doc. Åströms intressanta
framställning. Vi mäste nöja oss med att hänvisa en hvar, som vill sätta sig
närmare in i dessa viktiga rättsfrågor, till det väl tillrättalagda arbetet
För anhängarna af den importerade romerska rattsåskådningen,
privaträtts-juristerna, är doc. Åström en mycket förarglig företeelse, hvarför man äfven,
tydligen med åsidosättande af opartiskhetens kraf, gjort sitt bästa för att få honom
förklarad inkompetent till den af honom sedan ett par år på ett oklanderligt sätt
skötta e. o. professuren i speciell privaträtt vid Lunds universitet.
För jordreformrörelsen kommer emellertid doc. Åströms rättshistoriska
forskningar att blifva af allra största betydelse. När vi kunna påvisa, att hvad vi
jordreformvänner eftersträfva är intet nytt utan tvärtom i hufvudsak endast en
återgång till vår egen ursprungliga jordäganderättsordning, när det vi vilja i grund
och botten endast afser att “aftvätta det främmande smink“, som nu misspryder
densamma, så bör den svenska jordreformrörelsen kunna erhålla en styrka som
i intet annat land.
Det sodala nydaningsarbetet i vårt land lär doc. Åström därför ha gjort
en större tjänst än kanske någon annan nutida svensk rätts- och socialvetenskap»
lig forskare. J. H.
Bemenes Blad, red. af Knud V. Rosenstand, cand. mag.;
Bernehjalps-tidende, red. af d:r med. J. Carlsen.
Danskarne äro nu en gång mästare i att skrifva för barn. De förstå
barnets vetgirighet såväl som dess behof af munterhet och godt humör. “Hvem
som hälst“, kan ej berätta fängslande för barn, för att göra den enkla formen
verkligt lefvande, måste där bakom skymta ej blott en varm barnavän utan en
erfaren människokännare. Principen “blott det bästa är godt nog åt barnen“
omsättes likväl sällan i praxis. Med glädje läser man därför den danska
vecko-barntidningen Bemenes Blad, som nyligen börjat utgifvas i Köpenhamn. Dess
redaktör är en af Danmarks populäraste barnboksförfattare och bland
medarbetarna finnas många litterärt och pedagogiskt välklingande namn.
Att roa och underhålla barnen är målet, men härunder vill tidningen — utan
någon ensidig politisk eller religiös påverkan — väcka dem till iakttagelse och
intresse för hvad som skett och sker omkring dem, i första hand i deras
fädernesland, vidare i den öfriga Norden, slutligen i hela världen. Sålunda berättas
i illustrerade uppsatser eller i en “Kronik“ de viktigaste af dagens händelser,
hvarigenom bladet blir för barnen, hvad de dagliga tidningarne äro för de vuxna.
Men tidningens originella idé och dess sociala sida är dess förbindelse med
Bernehjcelpstidende. Denna riktar sig visserligen till föräldrarne, men faktum
att den utgifves oskiljaktigt från “Bornenes Blad* är ägnadt att vända äfven de
små läsames uppmärksamhet på samhällets vanlottade.
“Bemehjaelpstidende“ vill sprida kunskap om och befrämja den vidsträckta
verksamhet till barnens vård och värn, som är det danska sociala arbetets vack-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
