Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slaget af tvister, som förslaget hänför sig. Däremot har uteslutits
bestämmelsen att jämväl tvister mellan olika grupper af arbetare skulle
vara föremål för medling. Till stöd för denna uteslutning åberopas i
det kommittébetänkande, hvarå det k. förslaget grundar sig, att det
allmänna saknar anledning att ingripa i tvister vare sig emellan olika
arbetsgifvare eller mellan olika grupper af arbetare, förr än dessa tvister
utvecklat sig till konflikter mellan arbetsgifvare och arbetare, enär de
först då verka störande på arbetsförhållandena. Med bibehållande af
uppfattningen att på tvångets väg intet står att vinna på detta område
har kungl. maj:t äfven i årets proposition inskränkt sig till att föreslå
vissa åtgärder i syfte att förmå arbetsgifvare och arbetare att lösa
uppkommande tvister antingen genom öfverenskommelse eller genom deras
hänskjutande till skiljedom, men härvid har uteslutits den i 1903 års
förslag förekommande bestämmelsen att de tvistande skola genom
offentlig kungörelse kallas till sammankomst inför förlikningsman, i syfte
att vägran att efterkomma sådan kallelse må blifva allmänt kunnig och
tvisten sålunda på visst sätt dragas inför allmänhetens domstol. I öfrigt
föreslås, att hela riket må indelas i distrikt samt att konungen må för
hvart och ett af dessa tillsätta en förlikningsman. Denne skulle ha till
uppgift att med uppmärksamhet följa arbetsförhållandena inom distriktet,
att genom förhandlingsinbjudning, utjämnande af meningsskiljaktigheter,
förslag om tillsättande af skiljedom etc. lämna sin medverkan till
biläggande af arbetstvister samt att äfven eljes på anmodan gå
arbetsgifvare och arbetare tillhanda med upplysningar och råd i fråga om
öfvereuskommelser, som afse arbetsförhållandet och äro ägnade att främja
ett godt förhållande mellan arbetsgifvare och arbetare samt förekomma
störande afbrott i arbetet. Orden “på anmodan“ äro tillagda af kungl.
maj:t i syfte att framhäfva att förlikningsinstitutionens anlitande är för
arbetsgifvare och arbetare en fullt frivillig sak. Detta betonas jämväl
genom föreskriften att lagens bestämmelser icke afse arbetstvist inom
näringsgren, där särskild förhandlings-, förliknings- eller skiljenämnd är
upprättad, såvida icke de tvistande å ömse sidor påkalla
förlikningsmannens mellankomst eller det af förhållandena framgår, att den
särskilda nämnden icke varder anlitad för tvistens biläggande.
I likhet med 1903 års proposition innehåller årets kungliga förslag
den bestämmelsen, att då förlikningsman anser det erforderligt eller sådant
påkallas af någon af de tvistande, förlikningsman skall äga efter
samråd med de tvistande och sedan de erhållit tillfälle att afgifva förslag,
utse särskilda sakkunniga att med honom utgöra en nämnd för
medlingens utförande.
Kungl. maj:t har tänkt sig, att rikets samtliga län i och för
medling i arbetstvister skulle sammanföras i sex förlikningsdistrikt. Såsom
årlig ersättning åt hvar förlikningsman har föreslagits ett belopp af
2,500 kr., hvarjämte för aflönande af tillfälliga förlikningsmän beräknats
5,000 kr.; och kungl. majrt har därför för förslagets genomförande af
riksdagen begärt ett förslagsanslag af 20,000 kr.
I anledning af nu omförmälda proposition hafva tre motioner blifvit
afgifna. I en af dessa uttalar herr Nisser i första kammaren, att lag-
Social Tidskrift. ’ 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
