Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett nytt och främmande moment. (I
motiveringen till förslaget framhålles,
huru man beräknat, att de gamla
valmännen blott skulle kunna hålla sig i
2 af de 230 valkretsame (!), om
majoritetsvalen bibehöllos vid allmän
rösträtt). Bland högerförslagen märkas
vidare herr Kjelléns bekanta
klassvals-motion samt herr Lundebergs förslag om
Första Kammarens skatteveto, hvilket
som ett appendix skulle medfölja hvarje
utvidgning till allmän rösträtt. Slutligen
må för fullständighetens skull nämnas
herr Lithander, som i en motion
innehållande en hel del grofheter, föreslår
rösträtt äfven för kvinnor. Utanför
riksdagen har domänintendenten
Månsson i Trää förordat ‘utredning“ om
kvinnorösträtt och dubbelproportionalism,
statsrådet Widén i ett intressant tal
inträdt för regeringspropositionen
och herr Lindman fritagit Första
Kammaren från allt ansvar för
rösträttsfrågans fall.
Första Kammarens rösträttsintresse
framgick emellertid af de hånskratt,
som hördes i Kammaren, då
statsministern påpekade, hurusom det ej
endast är genom strafflagstiftning, som
man undanrödjer
fosterlandsfientlig-heten, utan att därtill fordras
lagstiftning äfven af annan art, först och
främst en lösning af rösträttsfrågan.
Så liten känsla för hvad som i dessa
dagqr rör sig inom folket har
Riksdagens Första Kammare, åtminstone
dess majoritet, att den brister i
hån-skratt, då regeringens chef påpekar
vikten af att lösa landets viktigaste
fråga! Den tredje varningen, som en
‘seende“ konservativ politiker bedt
sina meningsfränder lyssna till, synes
ej ännu ha väckt någon eftertanke.
Detta i trots af septembervalen, som
dock utkämpades under förhållanden,
hvilka, enligt Kjellén “voro i säregen
grad gynnsamma för högern. En
sådan högervind lär icke lätt komma
åter.“ Den vind, som efter en
upplösning af riksdagen skulle blåsa, finge
säkert en sådan styrkegrad, att den
snarast kunde kallas storm. Man må
hoppas, att vi besparas en sådan, innan
Sverige får den demokratiska rösträtt,
på hvilken det kan göra anspråk, och
hvilken kommer att medföra ett större
hänsynstagande till de breda lagren
inom folket än hvad som är möjligt i
ett samhälle, hvars författning är byggd
på förmögenhetsintressen.
kränkes fortfarande
oge-iTfå neradt inom vårt land.
Det senaste eklatanta
exemplet kommer från Mackmyra. Nära
ett halft hundratal familjer ha vräkts,
enär arbetarne ej ville afstå från sin
rättighet att bilda fackförening.
Upprörande scener ha utspelts. 120 barn vräktes
jämte föräldrarne. En hafvande kvinna,
som också sattes på bar backe, nedkom
med missfall. Förhållandena vid
Mackmyra gifva det förträffligaste bränsle
till de fosterlandsfientliga sträfvandena.
som långe bedrifvits af
ifZJrSilTn ungsocialismen, nådde
sin kulmen vid ett
raa-te den 4 dennes med
* * herr Bergegren som
huf-vudtalare. 1 obehärskad t språk och
våldsamma anfall på sina motståndare
öfverträffade han denna gång sig själf.
Hans försvarsnihilistiska tal och
propaganda, som ju ingen utom hans egna
anhängare kan gilla, gaf anledning till
en synnerligen häftig opposition, som
tog sitt märkligaste uttryck i ett af
högerns spetsar utlyst stort
protestmöte, som antog en resolution med
uppmaning till regeringen “att ofördröjligen
vidtaga kraftiga åtgärder" för
agitationens stäfjande. Statsministern hade kort
förut visat sig ha sin uppmärksamhet
riktad på saken och såsom
justitieminister vidtagit mått och steg för att
snabbare än hittills kunna stäfja den
för-svarsfientliga agitationen bland
manskapet. Från alla håll, äfven ifrån
socialdemokratiens ledande personligheter,
har protest inlagts mot den
ungsocialistiska agitationen, som säkerligen gör
sig än omöjligare genom att efter
mötena tillställa meningslösa och störande
gatudemonstrationer. Emellertid ligga
orsakerna till det försvarshat, som
verkligen fått en mycket vidsträckt
omfattning bland arbetarungdomen, ingalunda
på ytan och dess bekämpande endast
med nya strafflagsbestämmelser skulle
säkerligen göra det onda sju resor
värre. Den propaganda, som skail sättas
mot den ungsocialistiska, bör vara den
på förnuftsskäl hvilande
öfverbevis-ningens, förenad med införandet af
nödiga reformer, hvarjämte redan
gällande lag och förordningar böra tillämpas,
då de verkligen kränkas. Säkerligen
skulle den nuvarande offentliga
agitationen bli än farligare om den tvingades
att bli hemlig och underjordisk. Den
nuvarande situationen är svår, enär det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
