Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tungade af sjuk- och
arbetslöshetsförsäkring. Likväl ha några
fackföreningar t. ex. murarne och bleckslagarne
upptagit olycksfallsförsäkringen.
Af det meddelade framgår, att lagen
af 7 jan. 1898 i allt väsentligt verkat
tillfredställande. De brister, som visat
sig, äro ej större, än att de med
tämligen stor lätthet skola kunna
afhjäl-pas. Det betydliga frivilliga arbete på
olycksförsäkringens område som lagen
gifvit upphof till, hör till dess mest
glädjande verkningar, icke minst
därför att detta vittnar om, att lagen i
vida kretsar ej uppfattas som en börda,
utan som en viktig, social uppgift.
MS? ii» ÄS
l Amerika. sjda igängsatts un.
dersökning af de kvinnliga
lönearbetar-nes villkor. Det visar sig, att
svårigheten att organisera kvinnorna samt
hindret för framgången af de
organiserades kamp där som i Europa utgöres
af det lågt betalade hemarbetet. Detta
verkar parasitiskt på fabriksarbetet och
användes af arbetsgifvaren som ett
hotelsemedel vid hvarje försök att
åstadkomma en löneförhöjning i det senare.
Hemarbeterskan spelar en roll liknande
sträjkbryterskan för de organiserade
arbeterskorna.
En industri som t. ex. krag- och
skjortsömnad, som ensamt sysselsätter
omkr. 35,000 kvinnor i Förenta staterna,
af .hvilka ej mindre än 90 proc. äro
bosatta i och omkring New-York, är
sålunda hufvudsakligen byggd på
hemarbete och entreprenad.
Hemarbeter-skoma kunna delas i två stora grupper:
de jsom arbeta för att ensamma
uppehålla familjen eller af nöd tvingas att
bidraga därtill, och de kvinnor, som
taga arbete då och då för att få
tillfälle till ett nöje eller en lyx, som den
ordinarie inkomsten ej tillåter. De
senare, mestadels hustrur och döttrar ur
den lägre medelklassen, verka i sin
ordning parasitiskt på de verkligt
nödställda henfarbeterskoma.
De bäst betalade af ofvannämnda
kategori sömmerskor äro de
organiserade kragsömmerskorna, som utgöra
nästan hela befolkningen i den lilla
staden Tro// utan för New-York.
Veckolönen är här lägst 2: 50 och högst 12
dollars, arbetstiden från kl. 7 f. m. till
6 e. m. Detta gäller arbetet i ateljéer.
Dock tillkommer en hel del afdrag.
Det minsta fel i sömmen måste ej blott
göras om utan belägges tillika med en
plikt af 5 cents. Arbeterskorna måste
hafva egna maskiner eller betala en
hyra därför af 25 cents i veckan. Alla
reparationer samt nålar och tråd bestå
arbeterskorna själfva.
Sämre ställda äroskjortsömmerskorna,
hvaraf största delen arbeta för den
stora firman Greater New-York. Här
finnes en liten kärna af organiserade
arbeterskor med en genomsnittslön pr.
vecka af omkr. 4 dollars. Under
«säsongen», omkr. 6 mån. af året, är
visserligen förtjänsten högre, men
uppvä-ges af den öfriga tiden, då ringa
arbete gifves. Söker arbeterskan under
denna tid annan sysselsättning mister
hon i regel sin plats.
Industriens tyngpunkt ligger dock
utom New-York bland oorganiserade
arbeterskor. Dessa betalas med ett
ac-kordspris motsvarande fjärdedelen af
de organiserades, och med 14—16
timmars arbetsdag kunna de ej komma
högre än till en veckolön af 3 dollars.
De arbeta vanligen i entreprenörernas
verkstäder, som i hygieniskt afseende
lämna allt öfrigt att önska, hoppackade
och med dålig belysning. Ty i
entreprenörens intresse ligger ju alltid att i
möjligaste mån reducera såväl lönerna
som öfriga omkostnader och hans
verkstäder undgå i flertalet fall kontrollen.
Hemarbeterskan och hennes utsugare
äro desamma på denna och andra sidan
Atlanten.
Intet annat än en utbredd
organisation af alla yrkesarbeterskor kan råda
bot på de eländiga villkor, hvarunder
de nu lida, samtidigt med att genom
förbättrade löneförhållanden för
männen de gifta kvinnorna kunna
uteslutas från arbetsmarknaden.
(American federationist.)
C. Sahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
