Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidskriftsöfversikt.
Kvinnornas
fackföre-ningsförbund i Amerika
ränesod- ^ar anmo(*a* framstående
cotiHo i personer att i en serie
ar-¡zT^Sb„ tiklar uttala sig angående
Amerika- utsikterna för en
framgångsrik organisation af den kvinnliga
arbetskraften. För att klargöra hvilka
villkor, som möjliggöra en organisation
bland kvinnor, och hvilka försvåra eller
alldeles förhindra densamma, lämnas i
den första artikeln en öfversikt af de
arbetsområden hvarest år 1900 mer än
5,000 kvinnor voro sysselsatta.
Antalet organiserade arbeterskor
uppgår redan till öfver 100,000, men
miljoner stå ännu utanför
fackföreningsrörelsen. Således äro de till en miljon
uppgående kvinnor, som sysselsättas i
jordbruket fullständigt oorganiserade i
likhet med de flesta af sina manliga
arbetskamrater. Orsaken ligger likväl
ej i arbetets natur, då t. ex.
socker-betsarbetame i Californien äro starkt
organiserade utan i att de flesta arbeta
enstaka eller i mindre grupper. De
stora afstånden är organisationens
största hinder.
En och en kvarts miljon äro
tjäna-rinnor eller inneha likartade tjänster.
Trots bemödanden har hittills
organisationen bland privattjänarinnor rönt
föga framgång, men däremot hafva de
kvinnliga anställde på hotell,
restau-ranter och tvättinrättningar på flera
platser sammanslutit sig med goda
resultat. Detsamma gäller ock
uppasser-skor och städerskor af ämbets- och
affärslokaler. Det har likväl visat sig
att en framgångsrik organisation blott
är möjlig där, hvarest större grupper
arbeta under samma arbetsgifvare.
Bland de intelligensarbetande
kvinnorna, hvars antal uppgår till öfver en
miljon, ansågs en organisation länge
omöjlig. Men detta har vederlagts af
de blomstrande lärarinneföreningarne,
som erbjuda stor likhet med
fackföreningarna och göra sina medlemmar
samma tjänster som dessa. I Chicago
m. fl. platser har t. o. m.
lärareförbundet anslutit sig till fackföreningames
Centralförbund. Telegrafistema hafva
en stor nationalförening och
telefonisterna en mängd lokala föreningar i
synnerhet i väststaterna. På senare tid
ha också renskrifverskor och
stenogra-fer sammanslutit sig på några platser i
västern. En half miljon kvinnor äro
anställda såsom bodbiträden. Af dessa
tillhör en stor del »Clercs protective
association», en ännu ung förening,
men hvars snabba utveckling lofvar
godt för framtiden.
Det är dock inom industrien,
hvilken sysselsätter inemot en och en half
miljon kvinnor, som organisationen har
sin viktigaste uppgift och äfven nått
den största utvecklingen. Men äfven
här existerar en stor skillnad mellan
olika industrier. Först och främst är
all organisation så godt som okänd
bland de till en half miljon sysselsatta
handarbeterskoma, hvartill höra 350,000
sömmerskor och 100,000 modister.
Ehuru inom maskinindustrien
organisationen går framåt med snabba steg,
finnas dock äfven här stora luckor. Den
förnämsta industrien med kvinnlig
arbetskraft är textilsindustrien, som
sysselsätter 300,000 arbeterskor. I
motsats till England, där
textilarbeter-skoma äro väl organiserade, är detta i
Amerika fallet blott med ett ringa
antal, beroende på rasblandningen och
den ytterst låga lefnadstandarden hos
denna klass af arbeterskor.
Inom beklädnadsindustrien, som
kommer därnäst med 100,000 arbeterskor,
äro däremot dessa till en ej ringa
procent organiserade, och allt tyder på,
att organisationen snart skall nå en
relativ fullständighet. Omkring 50,000
kvinnor tillhöra skoindustrien. De
inträda i fackföreningarna på samma
villkor som männen, och beträffande det
kvinnliga elementet äro dessa
föreningar de första i För. staterna.
öfriga industrier kunna delas i två
stora grupper, de, som man finner
spridda utöfver de flesta större städer och
de, som äro lokaliserade i vissa distrikt.
I den förra, hvartill höra bl. a.
tryc-keri- och bagerifacken, och hvari
sam-manlagdt omkr. 100,000 kvinnor
sysselsättas, tillhöra de senare likväl blott
undantagsvis sina respektive ofta
blomstrande fackföreningar. Inom de
lokaliserade industrierna är, om man
undantar beklädnadsindustrien, organisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
