Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dåliga egenskaper — alkoholistens är en af de beskedligare, och barnen äro
frän början märkta med sjukdomens eller lastens kainsmärke. De stackars
hustrurna ha ej lyckan att få dö utan marteras långsamt af sina bödlar tills de
förlora förstånd och känslor. Boken är ett enda klagorop öfver kvinnans
underordnade ställning, den orättvisa äktenskapslagstiftningen, männens egoism och
djuriska lustar. Det kan ej förnekas att skildringen är öfverdrifven. Visserligen
torde hvar enda en af de skildrade äktenskapstyperna ha sin motsvarighet i
verkligheten, men ett så koncentreradt elände torde ej erbjuda sig i
verkligheten, där dock ljuspunkter finnas, liksom hederliga män. Läsaren får dock ett
starkt intryck af att missförhållandena på detta område äro så stora, att
kvinnorna böra sätta in hela sin kraft för att tillkämpa sig en bättre ställning. Det
finns i själfva verket ingen viktigare fråga än kvinnofrågan, men samtidigt
ingen som i praktiken är mera svårlöst. Det första steget torde vara att göra
hustrurna ekonomiskt oberoende, förvandla dem från hvad de nu äro i al In
samhällsklasser, pigor, hushållerskor och ammor, till myndiga, själfständigt
tänkande, männen likställda individer. Man frågar sig onekligen hvad alla dessa
kvinnoföreningar äro till för, när de ej gripa sig an med att reformera
äktenskapslagstiftningen. Frågan är ej blott en kvinnofråga, den rör hela samhället,
ej minst därför att på mödrames ställning och egenskaper beror det framtida
släktet. Om det är sannt, som prof. Frey Svensson säger, att “en hafvande
kvinna skall vara allom helig“, så bör väl i all rimlighets namn de gifta hafvande
kvinnorna skyddas för våld och annan omänsklig behandling af sina äkta män
liksom af andra våldsverkare. Som det nu är står den gifta kvinnan mera
värnlös än andra. I Martyrium lämnas öfverflöd på exempel i detta afseende.
Det märks verkligen att det är män, som skapat äktenskapslagstiftningen efter
egna önskningar. Den ifrågavarande boken har djärft blottat missförhållandena
pa detta område och kraftigt höjt reformkrafven. Detta är dess förtjänst, och
den kontrasterar fördelaktigt mot nutida dansk kvinnolitteratur å la sirap genom
sin färg och hänsynslöshet. q.
Maal og Midler. Tre Breve till en socialdemokratisk Partifslle
af J. L. Bjerner. Andra upplagan. Dansk Andels-Forlag. Kbhn
1906.
För alla som längta efter friskare vindar inom arbetarepartiet är denna
broschyr en glädjande företeelse. I kortfattad, ofta gemytlig, ofta sträng form
framhålles här bristerna hos socialdemokratien, dess syften och tillvägagångssätt.
Författaren har valt att i brefform tala till “sin kaere Partifaelle“, bl. a. emedan
“man på partimöten och i •Social-Demokraten“ nekat mig ordet“, säger han i
förordet. Hr Bjerner känner tre stora hufvudlinjer för arbetarnas ekonomiska
emancipation. Den första är fackföreningsrörelsen. Han hyser dock icke
öfver-drifna föreställningar om dess betydelse för höjandet af arbetarnas lefnadsstandard.
Fackföreningarna kunna nog bidraga till att höja arbetslönerna men sänka priset
på hvad arbetarna behöfva köpa förmå de icke. “Fackföreningsrörelsen har visat,
att den icke kan lösa, knappast ens påverka lösningen af den sociala frågan“.
Större betydelse har däremot den kooperativa rörelsen, hvilken förf. behandlar i
sitt andra bref. Den frivilliga sammanslutningen för distribution och produktion
af lifsförnödenheter “är praktisk socialism, redan i full gång öfver hela världen“.
Hr Bjerner, som är en ifrig kooperatör, förebrår i starka ordalag den danska
partiledningen för den likgiltighet, ja fiendlighet som den visat mot de
kooperativa sträfvandena. Den tredje linjen är jordreformrörelsen. Förf. är en
öfvertygad anhängare af Henry George och har gjort det till en af sina förnämsta
uppgifter att göra de danska arbetarne förtrogna med Georges lika viktiga som
af den doktrinära socialdemokratien förkättrade reformtanke. För att de fackliga
och kooperativa sträfvandena i största möjliga utsträckning skall kunna komma
arbetarna tillgodo måste det privata jordmonopolet afskaffas, ty här “ligger
grundorsaken till samhällsolyckan — till den sociala nöden“.
Hr Bjerner har i många år tillhört den socialdemokratiska rörelsen och är
väl förtrogen såväl med dess fördelar som fel och brister. Hans kritik är skarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
