Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skildt barnavård, som ett egendomligt danskt drag, hvilket på allt sätt
borde fredas, samtidigt som staten träder stödjande till.1 Lagen borde ej
skapa något nytt, blott bygga vidare på hvad som redan fanns.
Vcer-geraad (barnavårdsnämnder) infördes sålunda utan att samtidigt togs
beslut om byggande af statsanstalter för vanartig ungdom. Det har
dock visat sig, att man öfverskattat den privata bärkraften, oafsedt att
uppfostringshem för ynglingar och flickor i åldern 15—20 år så godt
som alldeles saknas. För att täcka denna för værgeraaden under deras
korta funktionstid redan mycket kännbara brist har riksdagen nu beviljat
två anstalters uppförande, en för ynglingar på Jylland och en för flickor
på Sjklland. Om statens åtgärder, särskildt då det gäller vamartiga och
försummade barn, således ej gjorts obehöfliga genom de privata
företagen, har likväl de två sista generationernas storartade frivilliga
barnavårdsarbete i Danmark beredt en jordmån, hvarigenom den nya lagen
har vida större utsikter att blifva verkligt fruktbärande, än hvad tillfället
varit med den motsvarande lagen i vårt land.
Vaergeraadsinstitutionen har på barnavårdsområdet åvägabrakt en
centralisation som ger de bästa löften för framtiden. Overværgeraadets
ordförande är sålunda samtidigt öfverinspektör för barnhemmen. Bristen
på centralisation har nämligen utgjort och utgör till stor del ännu den
mångartade danska välgörenhetens största skuggsida. Att likväl äfven
på privat väg kan åstadkommas ett godt samarbete öfver hela landet
visar “Plejehjemsforeningernes“ samorganisation. Af dessa föreningar,
hvars syfte är att anbringa barn i goda fosterhem, finnas omkring ett
30-tal i Danmark, och nära 2,000 barn stå nu under deras inspektion.
Fördelen af centralisation i detta arbete är ej svår att inse, men det
måste också ihågkommas, att ett litet land som Danmark erbjuder mindre
svårigheter för ett genomfördt samarbete än ett mera vidsträckt. I
Köpenhamn finnes sedan några år ett Börnehjcelpskontor, Nygade 4, där alla
upplysningar angående barnhem m. m. lämnas. Detta år har dessutom
börjat utgifvas en “Börnehjaelpstidende".
Barnhemmen i Danmark uppgå till ett 100-tal, däraf 31 i
Köpenhamn. Antalet barn i samtliga barnhem är c:a 3,350. Där finnas alla
typer, från de stora anstalterna på 200 à 300 barn (Holsteinsminde (gr.
1833) Jægerspris (gr. 1874), Himmelbjerggaarden (gr. 1897) m. fl.)
till hemmen på 10 à 15 skyddslingar, från de af rika föreningar och
stora legater upprätthållna hemmen till sådana, där föreståndaren dag
för dag anstränger sig att hålla nöden från dörren.
Bamhemsprincipen är dock mycket omtvistad. Dess motståndare
framhålla med rätta det onaturliga i barnhemsbarnets isolering från
lifvets växlande former, könens afskildhet2 m. m. Ett uttryck af denna
åskådning, är de större anstalternas uppdelning i mindre hem, à 20—
25 barn. Sålunda kommer Vodroffsvejs barnhem i Köpenhamn, hvilket
1 Den danska statens bidrag till det privata barnavårdsarbetet belöper sig till
c. 150,000 kr.
2 Det finnes likväl ett ej ringa antal mindre barnhem där både gossar och
flickor mottagas, och ett stort hem, som f. n. uppföres af en privatman i
Köpenhamn är afsedt för båda könen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
