Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och andra land bevisar detta. Det är att hoppas, att då i Danmark
liksom i Sverige man nu går att upprätta nya statsanstalter af detta
slag, tillräcklig hänsyn skall tagas till de modema pedagogiska principer,
som med så mycken framgång tillämpas af de privata företagen.
Vuggestuer och Smaabernsasyler finnas till ett ej ringa antal i
Köpenhamn. De förra, hvaraf finnes 12 med i genomsnitt 200 barn,
äro af yngre datum än de senare, vid hvilka jag i synnerhet vill
uppehålla mig. Gemensam för båda är deras absolut privata karaktär,
kommunen befattar sig ej alls med dessa slags företag. Det finnes i
Köpenhamn 27 småbarnsasyler, som dagligen hysa sammanlagdt c:a
3,000 barn i åldern 2—7 år. Dessa asyler äro ingen ny uppfinning,
ett par af dem ha anor ända till 1850-talet, de flesta äro öfver trettio
år gamla. Asylerna ha vanligen sina egna hus, ibland en fristående
villa, ibland ett envånings gafvelhus, som, ej olikt ett enkelt kapell, tittar
fram i arbetarkvarterets oregelbundna husräcka. Man fäster sig vid
reliefen öfver porten, en kvinna omgifven af lekande eller lyssnande barn
— och är man nyfiken går man in. Två eller tre kvinnor sysselsätta
här från morgon till sen eftermiddag ett 100-tal småttingar medelst lek,
sagor och sång, arbete — mat och sömn. Fröbels system tillämpas i
de flesta men ej i alla asyler. Dock antagas i allt större utsträckning
utbildade kindergartenlärarinnor. Bamen medtaga sin mat från hemmet,
men erhålla varm mjölk i asylen och under vintern vanligen en rätt
lagad mat. Det kan ju ej nekas, att några asyler äro föråldrade och ej
uppfylla nutidens hygieniska och estetiska kraf. Men att det blott är
en tidsfråga att en förändring i detta afseende skall inträda, bevisar “Det
Kjöbenhavnske Asylselskabs" senast inrättade asyl vid Adelgade. Man
tilltalas angenämt af den gröna panelen och de ljusa väggarne med glada
taflor. Lekplats i fria luften finnes med en öfvertäckt del att användas i
rägnväder. 1 källaren är badrummet, som hädanefter kommer att anses
oskiljaktigt från hvarje asyl. Kronprinsesse Louises Asyl vid
Österbro-gade, med plats för 250 barn, ger likaså med sina ljusa luftiga rum
ett tillfredsställande intryck. Gå ej asylerna alldeles fria från
anmärkning, är dock deras blotta tillvaro ett så obestridligt godt, att man
förvånas, att de ej uppstå som en naturnödvändighet i alla industristäder,
där tusentals barn dagligen lämnas utan skydd och tillsyn. Därtill
kommer det behof dessa i mörka rum och smutsiga gårdar instängda
barn mer än andra ha af tankeväckelse och ledning för att ej själen i
förtid skall förkrympa och ta skada. — Det är ej nödvändigt, att detta
arbete bär välgörenhetsprägel, hvilket ej undgår att skänka det en dålig
bismak för den moderna arbetaren. Asyler kunde och borde upprättas
på kooperativ grund af arbetame själfva, med bidrag från arbetsgifvare
och kommun. Helt säkert skall också framtiden medföra dylika företag.
Af Skolhem, s. k. friskolebörnasyler, finnas tolf, alla upprättade
under 1890-talet. De motsvara våra arbetsstugor, ehuru mindre vikt
lägges vid det metodiska handarbetet än i de senare. Barnen äro
uppdelade i två lag, som hvardera vistas fyra timmar å hemmet och där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
