Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tusentals sjuka och sinnessvaga vanvårdas i hemmen, att de försumliga
försörjame och luffarne fortfarande triumfera öfver samhället, att barnavård
ofta förbytes i bamavanvård o. s. v.
Måhända mer än något annat har det hittillsvarande stillaståendet
befordrats därigenom, att ingen som helst effektiv kontroll och ledning
funnits inom fattigvården. Fattigvården saknar ännu någon
centralstyrelse, som kan åstadkomma ett enhetligt system och leda utvecklingen
in på nya banor; och fastän densamma alltmer tenderar att till en stor
del blifva en statsangelägenhet saknas all slags effektiv inspektion och
instruktion eller m. a. o. de organ som skola kontrollera och råda de
lokala fattigvårdssamhällena.
Det bör äfven här konstateras, att en väsentlig anledning till att
vår fattigvård “blifvit efter“ är den stora allmänhetens bristande intresse
för densamma. Det kan icke förnekas, att orden fattigvård och
välgörenhet i våra dagar ha dålig klang. Okunnigheten är här, liksom
på så många andra områden, orsaken till detta sorgliga förhållande.
Man inser ej att fattigvårdsfrågan, tagen i sin vidsträckta mening, är
en slags sammanfattning af alla sociala frågor. Särskildt gäller detta när
man betraktar fattigvårdens främsta uppgift vara att bekämpa fattigdomen
genom förekommande medel, liksom den nutida läkarvården framförallt
riktar sig på att förebygga sjukdomar genom lämplig hälsovård.
Men om man sålunda kan konstatera att hittills ett stillastående
rådt på fattigvårdsområdet och delvis kan skönja orsakerna härtill, så må
det också sägas, att många tecken tyda därpå, att en ny tid randats,
som är full af förhoppningar. Ett sådant tecken är det alltjämt stigande
intresse som visats C. S. Ars fattigvårdskommittés utredning och
reformförslag, hvilka för denna tidskrifts läsare äro kända. Ett annat de
allt starkare ropen på lösning af sociala reformer såsom folkförsäkringen,
egnahem sfrågan, arbetsförmedlingen, nykterhetsfrågan, hvilka alla äro
ägnade att rycka fattigvårdsfrågan ett steg framåt; och slutligen är den
oväntadt lifliga anslutningen till den nu sammanträdande
fattigvårds-kongressen ett vältaligt vittnesbörd om ökad handlingskraft. Må det
vara denna kongress förunnadt att vidga och fördjupa intresset, samla
de spridda krafterna och därigenom skapa betingelserna för ett fast och
målmedvetet arbete för fattigvårdens höjande!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
