Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
institutionen, utan äfven i handling visat, hvilken utomordentlig
betydelse densamma har för fattigvårdens sunda utveckling. Det är intet
som hälst tvifvel underkastadt, att det är den år 1888 införda
inspektionen, som så väsentligt förbättrat det finska fattigvårdsväsendet och
som samtidigt gjort det — billigare! Förklaringen till dessa båda
skenbart motstridiga resultat torde vara den, att Helsingius, klokt nog, från
början gifvit inspektionen en lika mycket rådgifvande som kontrollerande
karaktär. När en plan skall upprättas för fattigvården inom en socken
eller när en fattiggård skall byggas eller föreståndare till densamma
utses vända sig vederbörande själffallet till »inspektionen». På så
sätt kan denna meddela de bästa råd och erfarenheter och påvisa
misstag eller fel som annorstädes blifvit begångna. På sina resor öfver
landet äro Helsingius och hans instruktörer efterlängtade rådgifvare;
men de äro också fruktade kontrollanter å de ställen där missbruk,
sådana som bortauktionering och rotegång af fattiga, ännu florera.1
Om Helsingii utveckling till sitt nuvarande kall må följande
uppgifter meddelas:
Född 1855 i Åbo bevistade H. först därvarande elementarskola,
hvarefter han genomgick den polytekniska skolan i Helsingfors. I sina
ynglingaår praktiserade han som kroppsarbetare å mekanisk verkstad
och snickerifabrik äfvensom senare såsom elev vid järnvägsbyggnad.
Härvid kom han i nära beröring med kroppsarbetames klass, både å
fabriksplatser och å landsbygd, hvilket var af en afgörande betydelse
för hela hans lifsåskådning. Efter år 1879 aflagd examen som
civil-ingeniör var han intill 1885 arbetsledande ingeniör vid järnvägsbyggnader.
Under denna tid författade han åtskilliga uppsatser rörande fattigvård,
undertecknade Göran Smed, hvilka blef vo mycket uppmärksammade.
Äfven flera smärre broschyrer utgåfvos af honom, bl. a. rörande
sparkassor och lifförsäkring, och en af dem erhöll första priset vid en i
Åbo utlyst pristäflan.
År 1886 erhöll H. ett statsstipendium för att i utlandet studera
fattigvård. Utan att han själf sökte det blef han efter hemkomsten
anlitad som rådgifvare vid ordnandet af ett flertal kommuners fattigvård.
När sedan 1888 en förordning utfärdades om tillsättandet af en
fattig-vårdsinspektör för landet, blef H. utan ansökan utsedd till befattningen
för 3 år; erfarenheterna af detta försök voro så goda, att befattningen
år 1894 blef ordinarie och ett särskildt ämbetsverk för fattigvården
upprättades. Efterhand ha sedan tillkommit 3 instruktörer, hvilka
genomresa hvar sitt distrikt. Verksamheten har sedan ständigt utvidgats,
kurser för fattigvårdsföreståndare ha anordnats, åtgärder för att förebygga
fattigvård vidtagits o. s. v. Under 1902 utförde Helsingius och hans
instruktörer ej mindre än 360 »förrättningar». Dessutom besvarades
1 En närmare utveckling af den finska inspektionen och plan för en svensk
sådan förekommer i C. S. Ars fattigvårdskommittés skrift n:o 10, hvilken åtföljt
n:o 8 af denna tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
