Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handhafvande. Fattigvård är dock ej ett tillfredsställande svar på frågan
huru samhällets nödställda medlemmar skola bevaras från nöd, och
statsrådet hänvisade till de olika förslagen om invaliditets- och
ålder-domsförsäkring, hvilka regeringen ägnade noggrann uppmärksamhet och
pröfning. Under uttalandet af en förhoppning om godt arbetsresultat
hälsade statsrådet kongressdeltagarne hjärtligt välkomna.
Fattigvårdskommitténs ordf., redaktör von Koch, tog därpå ordet
och uttalade kongressbestyrelsens tack till jordbruksministern för det
intresse han visat kongressen. Äfven till landets fattigvårdsstyrelser
frambar talaren sin tacksamhet för det tillmötesgående de visat C. S. A:s
fattigvårdskommitté i dess arbete. Redaktör von Koch gaf därpå en
öfverblick öfver de olika frågor, som skulle förekomma till behandling
och underströk särskildt fattigvårdens uppgift att förekomma fattigdomen
som ett samhällsondt och betonade dess intima samband med alla
frågor, som afse förbättrandet af de sämre lottade klassernas läge.
Isynnerhet lade tal. de närvarande barnavården på hjärtat under
hänvisning till att fattigvården har 80,000 barn under sin vård. Han slutade
sitt anförande med att uttala en önskan om att kongressens arbete
måtte bära frukt landet rundt.
Sedan kongressen till ordf. enhälligt valt landshöfding Widén,
hvilken på ett oöfverträffligt sätt förde klubban under större delen af
kongressen, samt till sekr. kapten Palmstierna, vidtogo de egentliga
förhandlingarna med ett anförande af landshöfding Widén om
Hemorts-rätt. Tal. genomgick och kritiserade alla de olika systemen för
bestämmandet af hemortsrätten och sammanfattade slutligen sina åsikter i
ungefär följande punkter:
Den omarbetning, som hemortsrättslagstiftningen nu borde underkastas,
bör afse enklare och billighetssynpunkter mera tillgodoseende regler för
bestämmande af hemortskommunen, dock utan egentlig skärpning af villkoren för
hemortsförvärf. Särskildt böra stadgandena om hinder eller afbrott i dylikt
förvärf på grund af åtnjuten fattigvård mildras. Det bör äfven klargöras, huruvida
den verkliga mantalsskrifningsorten eller den, som bort vara mantalsskrifningsort,
skall vara hemort. Föreskrift bör införas om förlust af hemortsrätten tillföljd af
längre tids bortovaro. Statens skyldighet att bidraga till fattigvården bör
utsträckas, så att staten öfvertager t. ex. hemortsrättslösa, abnorma m. fl.
Rättigheten att kräfva fattigas hemsändande bör inskränkas, särskildt då ett
hemsändande skulle menligt inverka på den fattigas förvärfsmöjligheter. Bestämdare
former och tidsbestämmelser böra stadgas för skriftväxlingen vid ersättningskraf
kommunerna emellan, och den sökande kommunen bör åläggas att förebringa
behöflig utredning. Slutligen bör den skarpa skillnaden mellan legal och icke
legal fattigvård upphäfvas, så att all fattigvård ersättes.
Föredraget inledde en längre, liflig diskussion. Domprosten Personne
ansåg, att svårigheterna ej skulle öfvervinnas förrän fattigvården helt och
hållet öfvertogs af staten. En del talare yttrade sig till förmån för, andra
emot skärpning af villkoren för förvärfvandet af hemortsrätt.
Betänkligheter väckte särskildt förslaget om utredningsskyldighet för sökande
kommun. Nödvändigheten af att anordna större fattigvårdssamhällen
betonades kraftigt, bl. a. af pastor Spak. Någon resolution fattades ej.
Vid middagssammanträdet höll doktor Karolina Widerström föredrag
om Fattigvårdens förhållande till de späda barnen. Den röda tråden i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
