Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. S. A:s vägnar öppnat mötet och till ordförande utsetts doc. H. Brulin,
till sekreterare frkn E. v. Bahr, höll kand. Gösta Bagge föredrag om
Massklubbar eller gruppklubbar?
Talaren redogjorde för ungdomsklubbames historia i Amerika, hur
massklubben med ibland ända till 1,000 gossar varit den första formen,
men att denna så småningom gifvit vika för gruppklubbsystemet. 1 grupper
à 20—30 pojkar med sin egen organisation, men alltjämt med
bibehållande af sambandet med moderorganisationen, massklubben,
underlättades genomförandet af den för medborgarandans odlande så viktiga
själf styrelsen. Vidare kan genom en sådan uppdelning klubbens
sammansättning göras mera homogen med afseende å ålder och intressen
och dessutom ledaren ha tillfälle att komma i intim beröring med
samtliga klubbmedlemmar. Talaren förordade af dessa och andra skäl
grupp-klubbarne, som han trodde för öfrigt äfven mera tilltala
klubbmedlem-mame själfva. Då emellertid genom klubbames större antal också
efterfrågan på klubbledare skulle ökas, föreslog talaren att man skulle
hemställa till C. S. A. att anordna en kurs för ungdomsklubbledare.
Detta förslag bifölls af mötet.
Under den följande diskussionen framhölls från några håll, att
klubbrörelsen i Sverige ännu har att kämpa med så stora svårigheter såväl
beträffande ekonomiskt stöd som tillgång på ledarekrafter, att t. v. en
uppdelning af klubbame vore opraktisk om ens genomförbar.
Den andra inledaren var frkn Cecilia Milow, som talade öfver
ämnet: Huru Idngt bör själf styrelsen utsträckas? Frkn M. skildrade
sina erfarenheter som klubbledarinna samt framhöll betydelsen af
att ungdomen fostrades till ett ansvarsfullt bruk af sin frihet. I
Kungs-holms ungdomsklubb, för hvilken talarinnan står i spetsen, är
själf-styrelse i stor utsträckning genomförd. Ledarne sitta icke i styrelsen,
men stå rådgifvande vid dess sida. Användningen af de medel
som uppkomma genom medlemmames afgifter, arbete m. m. bör af
dem själfva beslutas, ehuru naturligtvis inom ramen af klubbens
program och stadgar. Erfarenheten från den skildrade klubben är att
gos-same själfva bäst förmå förhindra och näpsa missbruk samt skydda den
klubbs anseende, hvars väktare de uppdragits vara.
Diskussionen, hvari från olika håll, underströks själfstyrelsens stora
betydelse, kom äfven att behandla lämpligheten af att gossar och flickor
sammanföras i en klubb. Härom rådde skilda meningar. För
samklubbar talade fru Bonnier.
Böra reguljära kurser ingå i programmet? var ämnet för den
tredje diskussionen med inledningsföredrag af fru C. Sahl- v. Koch.
Tal. påvisade hvilken framskjuten plats bildningsverksamheten intar
i engelska klubbaT och i motsvarande företag i Tyskland.
Undervisningen i klubbame, som bör vara så litet skolmässig som möjligt, är ej
afsedd att konkurrera med kommunala och andra fortsättningsskolor,
blott att gifva de unga tillfälle att nyttigt och intressant använda sin
fritid samt att komplettera de ofullständiga folkskolekunskapema. I
första rummet bör förekomma skriftliga och muntliga öfningar i svenska
språket, samt undervisning i medborgerliga kunskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
