Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I den mån dylika tvister bli mera
talrika och kräfvande, skola de ock
helt visst, tillsammans med andra af
vår industriella utveckling beroende
omständigheter, påkalla inrättandet af
särskilda industri- eller yrkesdomstolar.
c Man minnes, hvilka
svårigheter det erbjöd
nrttofnr? vit* den kommunala
ar-aroeiare. 5etskonflikten i
Stockholm 1905 att få stadens arbetschefer
att inlåta sig på löneaftal med
arbe-tarnes organisationer. Det gick dock
till sist. Likaså i Göteborg, där den
kommunala spårvägsstyrelsen först
hellre lät det gå till strejk, än den
erkände personalens organisation såsom
medkontrahent i ett kollektivt
löneaftal, men där lösningen dock till sist
vanns på samma sätt som i
Stockholm. Denna lösning är mycket
enkel : sedan kommunens företrädare blott
fått klart för sig, att ingåendet af ett
kollektivt aftal med vederbörande
fackförening icke alls utesluter verkliga
bindande arbetsaftal (på det kollektiva
aftalets grund) med en hvar enskild
arbetare, så behöfde ingenting hindra
kommunen från att tillmötesgå
arbe-tarnes berättigade kraf på att såsom
underhandlare om arbetsvillkoren
uppträda sammanslutna i och genom sin
organisation.
Flera svenska städer ha ock genom
sina myndigheter ingått kollektiva
löneaftal med de kommunala
arbetar-nes fackföreningar. Det senaste
meddelandet härom kommer från Lund,
där stadens drätselkammare med
vederbörande fackförening afslutat
kollek-tivaftal, gällande för kroppsarbetare i
stadens tjänst. Detta är så mycket
anmärkningsvärdare, som ordinarie
professorn i civilrätt vid Lunds
Universitet, d:r C. Björling, är medlem af
drätselkammaren och sålunda ej torde
dela de — för öfrigt klent motiverade
— juridiska invändningar som från
sina håll riktats mot kollektivaftal af
ifrågavarande slag.
„f. Det kan icke bestridas,
att det är en för den nu
JSÜtÏÏS allvar i vårt land
bör-jade jordreformrörelsen
tértetsfol- »tomordentligt lycklig
ket omständighet- att
nykter-hetsvännerna med
stigande intresse sysselsätta sig med dess
kraf.
• Orsakerna härtill äro flera. De små
framgångar den svenska
nykterhetsrörelsen röner på lagstiftningens område
gör att rörelsen i en helt annan grad
än fallet är, exempelvis med den
norska måste skaffa sina anhängare nya
uppgifter för att hos massorna kunna
hålla intresset vid lif.
Detta är enl orsak. Den viktigaste
är emellertid det påtagliga finansiella
beroende, hvari det allmänna befinner
sig till rusdryckshandteringen, hvilket
gör att nykterhetsfolket endast har
ut-sigt att få genomfört effektiva reformer
som väsentligt begränsa
alkoholkonsumtionen, när man samtidigt ger staten
anvisning på nya inkomstkällor.
En synnerligen lämplig utväg
här-utinnan har man nu fått i kraf vet om
jordvärdebeskattning, ty dess
realiserande betyder afsevärd! ökade
inkomster för det allmänna utan att det
produktiva arbetet därigenom på något sätt
betungas.
Härtill kommer de sociala
verkningar reformen medför genom att hämma
jobberier i landets naturtillgångar, genom
att göra tillgången till jorden lättare
och därigenom på ett fördelaktigt sätt
influera på arbetslönerna. För de
inom nykterhetslägret växande skaror,
hvilka inse dryckenskapens samband
med de sociala missförhållandena,
spelar denna synpunkt en icke ringa roll.
Allt detta har också gjort attkrafvet
om • jordvärdebeskattning i stället för
rus-drycksbeskattning“ har börjat lifligt
diskuteras. J. H.
.... En stark opinionsstorm
«! "j mot rusdryckshandterin-
ZJZZZ?’ gen 1 dess skiftande
for-tertngen. *er har pä sista tiden
vällt fram öfver hufvudstaden. De
första förebåden varsnades då
föreningen “Studenter och Arbetare“ i våras
tillsammans med Stockholms
nykter-hetsvänners centralförbund anordnade
ett offentligt möte för diskuterande af
‘A. B. Göteborgssystemets i Stockholm
verksamhet.“
Sedermera upptogs frågan i pressen;
en del missförhållanden och
lagstridigheter beträffande systemets
tillämpning konstaterades. Så framträdde
Stockholms lärares nykterhetssällskap
och ett par skrifvelser, som växlades
mellan detta och bolaget, bidrogo att
klara ståndpunkterna.
Nykterhetsfolket ansåg nu tiden vara
inne att rikta ett afgörande hugg mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
