Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En psykolog om samhällsarbetet.1
(Forts).
Politikens, eller rättare partiagitationens, inkräktande på alla
områden af sociala lifsyttringar synes förf. kanske vara den största faran för
den individuella tankefriheten. Folket är, säger han, föremål för en
systematisk afvänjning med hänsyn till själfständigt tänkande. Så länge
valmännen matas med preparerade fakta, så länge färdiga åsikter och
ståndpunkter sänkas ned ibland dem som metkrokar, så länge inga
försök göras att åstadkomma en praktisk politisk folkuppfostran — måste
dessutom den allmänna rösträtten förbli till sin tillämpning en parodi.
Den offentliga diskussionen förblir nu tämligen värdelös som medel
för folkupplysning bl. a. på grund af att målet för densamma i
allmänhet uppfattas oriktigt. Af gammalt anser man nämligen att i
diskussionen gäller det att komma till enighet, att missförstånd och okunnighet
häfvas, men borde ej sådana ofullkomligheter vara reparerade, innan
man offentligt framlägger sin mening? Vore det ej mer i
öfverensstämmelse med moderna begrepp att sätta diskussionens mål i en skarp
precisering af hvad man är oenig om? Förutom mycket annat skulle
densamma då tjäna till att bortklippa den ullighet och ojämnhet i
kanterna, som partierna nu anse ändamålsenlig för att “samla så många
som möjligt under en hatt.“ —
Den genomsnittliga diskussionspubliken saknar också
målmedvetenhet och kritik. På intet annat område skulle folk finna sig i ett
så förvirradt arbetssätt, i en sådan kraft- och tidspillan.
Hvorved ger man sig overhovedet umulig i en Diskussion her til Lands?
Saa vidt mig bekendt alene ved at vaere »udannet», uheflig, komme med
Personligheder, grove Skaeldsord o. desl. Men hverken ved Mangler i Taenkeevne,
i Sagkundskab eller i Sandhedskaerlighed. Det hsender mistaenkelig sjaeldent,
at nogen bliver sendt hjem med Halen mellem Benene fra en Diskussion.
Partiagitationen och diskussionerna ha sin betydelse som
väckelsemedel, men ifråga om åsiktsbildande ha de synbarligen gjort mer skada
än gagn.
Meninger skal gro frem, som Graes gror, om Natten, ubemaerket. Man
maerker ikke, at man faar dem, en skanne Dag, naar deres Underlag af
Livs-kundskab, Verdenserfaring, personlige Tilskyndelser, Interesser, Felelser, er
faer-digt, skyder de med eet frem fulddannede, idet en Tilskikkelse, en Situation
kalder paa dem.
Detta gäller särskildt ungdomen. Förf. lägger i dagen ett varmt
intresse för “ungdomens psykologi“, och hans kamplust väckes af allt
det, som i vår tid stäcker och förvrider de ungas andliga växt. Att
människor sluta sig samman om gemensamma intressen är naturligt och
nyttigt, men när de söka importera dessa intressen i personer, som
ännu icke ha dem, blir saken en annan. Man kan råka att göra en
1 C. Lambek: Verdsligt Aandsliv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
