Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
amerikanaren dyrare än för tysken. Den amerikanske arbetarens
hus-hållsförhållanden likna dock mer den tyska medelklassens än
lönarbetarklassens i samma land: “Han har kommit därhän att han äter, ej blott
tar till sig föda." Den bättre amerikanska arbetarbostaden ger enligt
Sombart intryck af ett tyskt medelklasshem, väl utrustad med goda
sängar, bekväma stolar, mattor m. m. Den amerikanske arbetaren består
sig i genomsnitt med 4 rum, den tyske blott med 2. För kläder ger
amerikanaren relativt ut 1 */2 gång mer än tysken. Sina alkoholutgifter
håller den förre inom vida trängre gränser än den senare. Den berlinska
arbetarfamiljen — ehuru betecknad som tämligen nykter — förbrukar
111 mark (6,64 procent af totalinkomsten) pä alkohol, d. v. s. 4 å
5 gånger så mycket som den amerikanske.
Djupt under här skildrade förhållanden lefva dock millioner af
Amerikas arbetande befolkning. Robert Hunter anslår i sitt verk Poverty
antalet personer, som sakna det nödvändigaste i fråga om föda, kläder
och bostad, till 10 mill, under tider af genomsnittligt välstånd. Af
dessa falla 4 mill, under den offentliga fattigvården.
Amerikas förenta stater är det land, där den kapitalistiska
utvecklingen nått längst, medan det kan påstås, att socialismen därstädes
vunnit en ringare maktutbredning än annorstädes. Sombart finner
förklaringen till detta faktum i första hand i arbetames högre lefnadsvilkor:
“Roastbeef och “apple-pie* komma alla socialistiska utopier på skam.“
Det amerikanska folket, arbetaren inbegripen, är enligt Sombart böjdt
för att lägga affärsmåttstock på allt. Den kapitalistiska beräkningen har
gått äfven arbetaren i blodet. Denne är icke otillfredställd med sina
villkor, han äger den på framgång spekulerande affärsmannens optimism,
och genom hans väsen går ett visst patriotiskt drag. Den demokratiska
författningen riktar också hans intressen på inom räckhåll liggande mål.
“Sinnet för det mätbart stora, tillsammans med författningens
radikal-demokratiska principer, har hos amerikanaren alstrat en blind vördnad för
majoriteten. Denna, menar han, är på rätt väg, annars vore den icke
majoritet. Hur skulle massan kunna bedraga sig? Detta är hvad som
träffande kallats “fatalism of the multitude“. Den starka ton af
jämlikhet, som ljuder genom Amerikas hela sociala och politiska lif, gör sig
hörd ända in i verkstaden och fabrikssalen. I allmänhet finner sig
den amerikanske arbetaren ännu väl under kapitalherradömet. Men
önskar han ett större mått af frihet, så står honom dörren öppen. Han
drar till västern. År 1870 voro 188,9 mill, acres under odling, år 1890
357,6 mill. Under två årtionden hade sålunda uppodlats ett område
dubbelt så vidsträckt som det tyska riket. Det inflytande, som den
fjärran västerns jätteland utöfvat och ännu utöfvar på amerikanarens
tankar och känslor, har Henry George träffande karaktäriserat med orden:
“Den för alla fritt brukbara jorden har varit den omskapande makt, som
förvandlat den slappa europeiska bonden till västerns själfförtröstande
landtman; t. o. m. städernas trångbodda invånare skänkte hon
frihetskänsla och blef en hoppets källa äfven för sådana, som aldrig tänkte
på att taga sin tillflykt till henne.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
