Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifva kand. Den består af pn
åtsittande blus med vid handleden
tätt knäppta ärmar. Vida knäbyxor
samt mössa under hvilken håret är
nppfästadt.
Öfver kostymen bäres vid gång
till oeh från fabriken en fotfri kjol.
Dräkten bör utföras af ett fast
och starkt tyg t. ex. blårandigt eller
grått linne.
Vid fabriken i fråga bekostar
fabriken en dylik dräkt för hvarje
arheterska och förnyar denna en
gång om året- T. F.
På grundval af de
Sörhäi- uPPKiftcr.’ erhållas
’ ■ ■ ■ « i genom inkomst- och
preussiska förmögen hetsbeskatt-
lordbruket u,n8en> har mau 1
joraorunet. Preussen företagit
högst intressanta beräkningar, be;
träffande rentabilitetsförhållandena i
landtbruket.
För det första visar sig eu
utomordentlig stor skillnad mellan
rentabiliteten af små och stora
egendomar. Delar man egendomarue
i fyra grupper efter
grundskattebeloppet (30—90 mark, 90—300 m.,
300—1500 m. och öfver 1500 m.)
linuer man att den genomsnittliga
inkomsten af landtbruket utgör i
procent af egendomsvärdet
respektive 7,6 — 6,5 — 4,8 — 3,s; således
är rentabiliteten i den sista gruppen
t de största egendomarue) blott
hälften så stor som i den första (de
helt små egendomarne). — Vidare
visar det sig, att rentabiliteten är
större för de intecknade
egendomarna än för de skuldfria, och för de
förras vidkommande större ju
starkare de äro prioriterade.
Beräknad pr hektar utgör
nettoinkomsten i de fyra grupperna resp.
■95, 78, 62 och 38 mark, — i
genomsnitt för alla fyra grupperna 57 mark.
. ____ I Amerikas Förenta
_/! / ’ stater finnes ett stort an-
nm*ar’• tal (c:a 60) föreningar,
hvilkas mål är a it väcka >
konsumentmoralen» hos publiken, uppfostra
denna till kritik af olika varor och att
fordra vissa garantier med hänsyn till sätt
och omständigheter, hvarunder varorna
tillverkas. Syftet är dels socialpolitiskt,
dels hygieniskt. Föreningarna använda
sinsemellan skilda tillvägagångssätt,
men följa i hufvudsak samma principer
och äro sammanslutna i ett
centralförbund »The National Consumers League».
De första föreningarne uppkommo
på 1890-talet, förnämligast som
kampmedel mot hemarbetet.
Lagbestämmelserna mot missförhållandena inom
det senare ha nämligen visat sig föga
effektiva. Konsumenterna måste
förmås att inse, i hur hög grad de
personligen voro intresserade i hemarbetets
vådor, smittoöfverföring m. m. Man
har sålunda i New-York m. fl. stater i
lag påbudit att klädesplagg tillverkade
i af fabriksinspektionen icke
kontrollerade lokaler skulle bära ett märke med
påskrift »tenement made»
Köparföre-ningen har emellertid infört ett omvändt
system. I stället för att sätta vissa
firmor på den svarta listan
offentliggör en s. k. thvit lista» öfver
fabriker och affärsfirmor, som tillämpa
goda och hygieniska arbetsvillkor.
Förutom dessa listor, hviika verka som
en gratisreklam för vederbörande
affärer, användes ett mäike, »National
Consumers Label», som fästes å
sådana varor, som föreningen särskildt
anbefaller. Garantien uppnås på följande
sätt: innan en fabrikant tillåtes
begagna föreningens märke, undersökes
hans fabrik af föreningens inspektörer,
som tillika inhämta upplysningar af
ortens hälsovårdsnämnd och af
fabriksinspektionen. Utfaller undersökningen
tillfredställande, har fabrikanten att
utfärda en förklaring, hvari han under
bötesstraff förbinder sig att icke låta
utföra arbete utanför fabriken, att
uppfylla fabrikslagens föreskrifter, icke
sysselsätta barn under 16 år, och icke
låta någon person arbeta öfver 10 tim.
dagligen. Äfven sedan tillåtelsen är
gifven att begagna föreningens märke,
inspekteras fabriken tid efter annan.
»The Consumers League» har på
senare år utsträckt sin verksamhet
också till lifsmedelsindustrien.
Omfattande undersökningar företagas i syfte att
afslöja de hardt när otroliga saker som
försiggå, t. ex. inom sockerbageriet,
ma-karoniindustrien o. s. v. Föreningen
söker medelst utgifvande af flygskrifter
m. m. väcka publikens skräck för de
sanitära faror man löper genom att
kritiklöst köpa dylika varor. En
energisk agitation bedrifves för införande
af en kraftig inspektion af
ifrågavarande industrier, och om än de praktiska
resultaten ännu äro obetydliga, ha
dock flera stater antagit lagar, som
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
