Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han har lärt sig icke endast att arbetet adlar mannen, men
äfven att mannen adlar arbetet.
Under det att Sverige, så långt man kan minnas tillbaka
hypnotiserat sig själft med talet om sin enastående goda
folkundervisning, så har Amerika i verkligheten skaffat sig en praktisk sådan,
d. v. s. icke för examensändamål, utan en, som år användbar för
lifvets praktiska behof.
I Amerika, där den blifvande statschefen i sin barndom
genomgår samma bottenskola, som den blifvande lägste statstjänaren
eller arbetaren, utföres undervisningen först och främst, för att
gifva en humanitär och god medborgerlig uppfostran åt landets
blifvande suveräner, ty republiken och landet är i fara, om icke
de styrande, d. v. s. folket, äro bildade och upplysta människor,
som rätt förstå att bruka sin makt. —
Därnäst meddelas en undervisning, som verkligen afser att
underlätta medborgames blifvande arbete ute i det praktiska lifvet
och som därför också måste vara af den art, att den tjänstgör, då
den på allvar skall tillämpas.
I Sverige åter, där fordran på en oafbrutet stegrad
lärdoms-kompetens i de högre skolorna, synes fortgå för ändamål, som mera
synes afse att hindra konkurrens inom vissa områden och att
ytterligare vidga klyftan mellan klasserna, än att meddela
humanitär bildning och praktiska lefvande kunskaper åt så många af
landets barn som möjligt, synes man yfvas öfver en utbildning, som
kostar en half lifstid att inhämta och den andra hälften att glömma
bort.
Gå vi öfver till den viktiga yrkesutbildningen, skola vi finna,
att i Sverige, i större delen af yrkena, ingen egentlig
lärlingsutbildning förekommer, utan arbetarna få bäst och huru de kunna, skaffa
sig utbildning i respektive fack, under det att Amerikas arbetare i
allmänhet få genomgå en på förhand, till tid och omfattning, noga
bestämd yrkesutbildning. Huru dessa förhållanden skola inverka
på respektive länders industrier, är lätt att förstå.
Hvad man i Sverige synes ge för mycket i lärdom åt en del
håll, kompenseras på det märkvärdiga sättet, att man ger för litet
på andra håll. Man har t. ex. kunnat erfara, att när frän tekniska
högskolan utexaminerade ingeniörer, för att helt enkelt skaffa sig
lefvebröd, måst som arbetare taga anställning på fabriker, så har
det samtidigt varit hardt när omöjligt att mot afsevärd betalning
anskaffa kompetenta verkmästare, d. v. s. personer, som med
praktisk duglighet kunnat leda arbetet.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
