Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föreståndaren har under samma tid
gjort 43 besök i hemmen samt sköterskan
101 besök. 62 personer ha hittills i
en eller annan form åtnjutit understöd
från byrån. Flere personer ha på byråns
bekostnad blifvit utackorderade på
landet.
Utlandet:
det förflutna årets
iPJrr sista dag slocknade den
*’ kvinnas lif, om hvilken
blifvit sagdt, att hon var vår tids
ädlaste. Det var på 1870 och 80-taIen
som den häftiga kamp stod i hvilken
Mrs Butler gick i spetsen och där hon
slutligen hemförde segern. Genom
några på 60-talet efter hvarandra
följande parlamentsakter hade
prostitutionens reglementering införts i England,
men afskaffades åter år 1886. Som
ett bevis på den kraft, med hvilken
agitationen mot >akterna> bedrefs kan
nämnas, att åren 1870—1881, hölls i
anledning däraf ej mindre än 766
offentliga möten och 91 konferenser och
inlämnades ej mindre än 18,068
petitioner för akternas afskaffande, med
2,657,348 underskrifter. Det var
Englands bästa kvinnor och män som
del-togo i detta »nya korståg» mot hvad
som med rätta benämndes en
återupp-ståndelse af slafveriets principer. Men
utan Josephine Butlers samlande och
eldande hänförelse, hennes till
martyrskap gränsande själfuppoffring,
hvarun-der hon utsatte sig ej blott för de
gröfsta smådelser, utan gång på gång
nskerade sitt lif inför en ursinnig
pö-W — hade utan tvifvel de stridande
skingrats af tvifvel och modlöshet.
ej blott i sitt eget land, öfver
nela den civiliserade världen samlade
hon kvinnorna till strid mot den
lag-skyddade osedlighet, hvarunder deras
kön så ensidigt och orättfärdigt offras.
Den organisation, som benämnes
federationen, har Josephine Butler till
upphof, och in i det sista var hon trots
åider och sorger federationens Iefvande
ande, dess »klappande hjårta».
Mrs. Butlers lif var ej blott en kamp
för rättvisans idéer, det var under
åratal ägnadt ät personlig verksamhet
bland hennes förskjutna systrar för
hvilka hon t. o. m. öppnade en asyl
i sitt eget hem. »Hon lyckades vinna
de mest förhärdades förtroende genom
att finna väg till deras hjärtan. Ingen
kvinna var för djupt sjunken, för usel för
att icke af henne med innerlig ömhet
slutas i famnen.» — Hennes
ovanskliga ära ligger dock framförallt däri,
att hon förkunnat — kanske för första
gången förkunnat —• och låtit ljuda
öfver världen, att hvarje kränkande
handling, utöfvad mot den ringaste och
svagaste bland kvinnor, är en direkt
skymf och ett våld mot hela det kvinnliga
släktet »Men», säger hennes
lefnads-tecknare, W T. Stead, »först
kommande generationer skola rätt förmå
uppskatta värdet af den väckelse hon
gif-vit mänsklighetens samvete samt mäta
styrkan af det angrepp hon riktat mot
mannens själfviskhet och kvinnans
likgiltighet. »
Hemarbetet “
och lairen sla2 angående
hemarbe-ocn lagen. tet kommer att vjd årets
engelska parlament väckas af
ledamoten i underhuset sir Charles Dilke med
anslutning af ett antal såväl liberaler
som socialdemokrater. Däri fordras att
lönenåmder upprättas med uppgift
att fastställa minimilöner, i första
rummet för mans- och
daitibeklädnadskonfek-tionen samt linnesömmeriet, således de
industrier, där största lönetrycket och
största arbetartillgången äro för
handen. Minimilönen kan stadgas för
hvarje slag af arbete, det må vara
tim-eller stycklön, alltid med hänsyn till
lokala förhållanden, såväl i fråga om
arbetets beskaffenhet som arbetarnes
lefnadsomkostnader. Lönenämden skall
bestå af representanter för arbetsgifvare,
och arbetare i lika antal (minst 4, högst
10); ordföranden utses af nämden eller
af inrikesministeriet. Kontrollen öfver
minimilönerna öfverlåtes på
fabriksinspektörerna. Lönenämden väljes på
minst 2, högst 5 år. Förslaget gör äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
