Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och andra hygieniska frågor höra ju af gammalt till det
husmoderliga arbetsfältet; obestridligen måste man också dit hänföra sådana
ärenden som den litet hvarstädes högst aktuella frågan om
åtgärder till lefnadskostnademas nedbringande med allt hvad därtill
hör af frågor om lifemedelstillförsel och lifsmedelshandelns
ordnande, om bostadsförhållandenas förbättring etc.
Onekligen verkar det rätt egendomligt att finna en hel del
frågor, som ha nära kontakt med moderlig och husmoderlig
verksamhet eller som rent af beröra endast kvinnor — såsom t. ex.
frågan om praktisk utbildning för kvinnor — behandlade af endast
män. Ligger den tanken nära till hands, att dylika ärenden borde
få en bättre lösning, om äfven kvinnor medverkade till densamma,
så gäller detta icke mindre sådana frågor af mera moralisk natur
som nykterhets- och sedlighetsfrågor, där reformkrafven säkert
skulle få ett kraftigt stöd af kvinnorna.
Att svenska kvinnor icke äro kommunalt valbara beror
troligen till stor del därpå, att de erhöllo sin kommunala rösträtt vid
en tidpunkt, då kvinnlig valbarhet ännu stod allt för fjärran från
gängse föreställningssätt. I länder, där man senare tagit upp
frågan om den kommunala rösträtten för kvinnor, har
valbarhets-frågan samtidigt framförts och ej rönt större motstånd än den
förra. I Norge genomfördes 1901 både valrätt och valbarhet
samtidigt, och redan samma år invaldes ej mindre än 98 kvinnor i
kommunalrepresentationer i olika delar af landet. I Danmark,
Holland och England står frågan om kvinnans kommunala
valbarhet af allt att döma mycket nära sin lösning. I vårt land,
där man sedan längftj har en uteslutande,, gynnsam erfarenhet af
kvinnors arbete inom skolråd och fattigvårdsstyrelser och där
samarbete mellan män och kvinnor för sociala ändamål börjar bli
allt mera vanligt, torde man väl knappast ha att vänta något
starkare motstånd emot denna reform, sedan den väl kommit upp
på dagordningen.
Hedrande skulle det vara för männen i vår riksdag, om de
utan tveksamhet och onödig tidsutdräkt ville tillmötesgå ett
reform-kraf, som redan från början framföres med så stor anslutning, att
det uppenbarligen hvilar på mycket starka förutsättningar.
Emilia Broomé.
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
