Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordreformfrågor vid riksdagen.
Byggnadsgrund.
En »vindkantring» har börjat. Vi märka den af spridda
företeelser på skilda liåll. Snart skola tidsidéerna rycka oss med sig
i annan riktning än förut. En ny åskådning om förhållandet
mellan individ och samhälle gör sig gällande och sätter sin prägel
på samfundslifvets olika områden. Det var ej länge sedan man
tillbakavisade hvarje tanke på att staten skulle själf förvalta sina
naturtillgångar, eller att kommunen på något sätt borde inverka
på byggnadsverksamheten i orten. Det allmännas uppgift var att
undanrödja alla hinder, som stängde den enskildes väg, för att
bereda honom största möjliga frihet. Så skulle
produktionsintensi-teten nå sin högsta potens och ur täflan medborgare emellan det
lyckligare samhällstillståndet växa fram som en intressenas
fulltoniga harmoni. Öfver statens mark släppas medborgarna obehindradt
fram. Milsvida skogar och dyrbara nationaltillgångar ur
malmfälten gå i deras händer. Det gamla krafvet, att jord ej må
styckas under besutenhetsgräns, bortfaller och stadsjorden slukas
■af spekulationen.
Nu börja andra åsikter bestämma landets ekonomiska politik.
Det märkes af de ärenden i jordfrågan, som föreligga vid riksdagen.
Regeringen framlägger proposition om förvärf af malmtillgångar
och förbud mot enskild inmutningsrätt å kronojord i fler län än
Norrbottens. Den vill lämna samhällena möjlighet att utan
försäljning upplåta sin jord på längre tid under former, som gynna
byggnadsverksamheten och tilldelar dem betydligt vidgad
expropriationsrätt genom sin nya stadsplanelag. Glädjande nog synes äfven
hörnstenen i hr Lindhagens jordmotion vinna bifall sedan ett
enhälligt utskott tillstyrkt att expropriationslösen ej längre skall
beräknas efter »hvad jord i orten högst gäller». Märklig är också
den skrifvelse, hvari ett stort antal åbor å Hvitfeldtska
inrättningens hemman till hr Lindhagen förklara sig hellre vilja behålla
sin gamla brukningsrätt, som för dem är tryggare, än att öfvergå
till full äganderätt.1
Särskildt hvad byggnadsgrunden angår vittna årets lagförslag
om den nya åskådning om samhällelig äganderätt, som börjar
göra sig gällande. Riksdagen har redan med obetydliga förändringar
antagit kungl. propositionen om
införande i svensk lag. I föregående tidskriftshäften har meddelats
hvad detta institut innebär och dess behöflighet för städernas
jordpolitik framhållits. Det återstår därför blott att sammanfatta
lagens hufvudgrunder och angifva hur den kan tillämpas.
1 Småbrukskonferensen fattade resolution om beskattning af oförtjänt
jordvärdestegring.
tomträttens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
