Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkskollärarinna; skattm.: Erik Rehnström, metallarbetare; Signe
Almquist, lärarinna, Elisabet Andersson, föreståndarinna för
tjäna-rinnebyrån; J. Bergman, instrumentmakare; Fanny Holmberg,
folk-skollärarinna; K. W. Jemström, järnarbetare; E. L. Johanneson,
mekaniker; É. A. Karlfeldt, bibliotekarie; Valborg Ulrich,
lifförsäk-ringsinspektör; Ebba Westberg, lärarinna.
Lördagen den 27 januari 1906 anordnades det första
samkvä-met, i Arbetarföreningens stora sal. Det var på detta, som
ungdomens intresse skulle vftckas, och för att få en så allsidigt
sammansatt publik som möjligt, sålde man ej biljetterna offentligt,
utan distribuerade dem genom kommittémedlemmama. Aftonens
program utgjordes af tre hufvuddelar: 1) föredrag, musik, sång och
deklamation; 2) tesupé; 3) danslekar och folkvisedanser. Som
denna anordning visade sig särdeles lycklig, har den sedermera i
hufvudsak följts vid samkvämen, med undantag däraf att numera en
del af leken och dansen förlagts till programmets början. Detta
medför den fördelen, att försenade deltagare ej gå miste om något
af den föredragande afdelningen och ej heller störa genom inträde
under denna.
Redan från början visade sig intresset för företaget stort, dock
mest från den bildade ungdomens sida. Den organiserade
arbetar-ungdomen visste knappt hvad den skulle tänka om saken, och jag
fruktar, att många misstänkte försåt. Tviflare kommo, sågo och
måste till slut erkänna, att de icke kunde upptäcka något sådant.
Att somliga ändå ej skänkte sitt bifall åt samkvämen, berodde på
»tt de, nitiska för sina egna politiska och sociala ideal och giriga
om tid att skaffa sig öfeadt vetande, förbisågo ungdomsglädjens och
lekens betydelse. Småningom och säkert har emellertid den
kulturella ungdomsrörelsen vunnit terräng äfven i arbetarungdomens
led, och nu räknar hon bland dem många af sina varmaste anhängare.
Mot slutet af februari 1906 ägde den första utvidgningen rum,
i det att då utsågs en lokalkommitté som fick i uppdrag att anordna
samkvämsaftnar i större lokal, att börja med i Hvita bandets
vid Kungsträdgårdsgatan. Arbetet fortgick sedan oafbrutet under
mars och april och först med de långa, ljusa majkvällarna upphörde
samkvämen för våren. Annandag pingst företogs en större utfärd
till Räfsnäs vid Mälaren, och flera skaror af »kulturella» ungdomar
drogo under vackra sommardagar ut till »Studenter och arbetares»
hem vid Sättra, välvilligt upplåtet för dem.
Med hösten började ett nytt arbetsår, under delvis ändrade
och förbättrade förhållanden. Lokalfrågan, som förut vållat ganska
stora bekymmer, i det de flesta samkvämen måst hållas i för
ändamålet knappast lämpliga, ganska dyra lokaler — realläroverkets
gymnastik- och sångsalar hade dock flere gånger af sin intresserade
rektor ställts till disposition — kom nu i ett mycket fördelaktigare
läge. En del folkskolelokaler öppnades för rörelsen, tack vare
öfverstyrelsens och andra myndigheters tillmötesgående. Särskildt
en af dessa lokaler, belägen vid Norrtullsgatan, lämpar sig utomor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
