Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verkstadsarbetame så-
rier t vä* som Personalen v>d
«2? , de schweiziska
statsjäm-Vägame ha beviljats —
liksom motsvarande arbetare i
Tyskland — några dagars årlig ledighet
utan löneafdrag. Detta beslut stötte
till en början på en stark oppositionell
opinion hos privata arbetsgifvare, hvilka
fruktade att de organiserade arbetame
skulle uppställa liknande anspråk.
Emellertid ha nu flera stora
maskin-firmor i Schweiz följt
järnvägsstyrelsens föredöme. Firman Sulzer i
Winterthur har sålunda reserverat en
särskild fond å 250,000 frcs, för att
underlätta införande af ferier. Talrika andra
företag, t. ex. inom typograffacket, ha
redan förut beviljat sina anställde
nämnda förmån.
LITTERATUR.
Jordreformföreningens i Stockholm skrifter. (A. B. Ekmans för-
lagsexpedition, Stockholm):
1) Gustav Cassel. Den oförtjänta värdestegringen på byggnads-
grund.
2) Erik Palmstierna. Om städernas jordpolitik.
3) Erik Palmstierna. Jordreform och georgism..
Dessa skrifter äro af den största betydelse, då i dem
jordreformrörelsens idéer för första gången framställas för den svenska allmänheten
på ett systematiskt, vetenskapligt och på samma gång populärt sätt. De
båda första åro väsentligen ett närmare utförande af föreningens program
rörande byggnadsgrunden; då detta är för Soc. Tidskr-:s läsare bekant
be-höfs intet vidare omnämnande af deras innehåll. Den sista behandlar
väsentligen jordvärdeskattens problem och dess tillämpning i Sverige och
utlandet; framställningens bredd motiveras väl af behofvet att sprida
klarhet i denna fråga, som på vissa håll fördunklas af en ensidigt doktrinär
uppfattning.
Innehållsfördelningen är synnerligen väl afvägd ; de faktiska
upplysningarna ha på intet sätt fått stå tillbaka för de teoretiska
resonneman-gen. Framställningssättet är enkelt, lättfattligt och på samma gång
intresseväckande, något som är af utomordentlig betydelse när det gäller att
i folkmedvetandet arbeta in en ny sak som på ytan ser en smula konstig
ut, en sak som människor dra sig för att läsa om >för jag begriper det
inte ändå».
Ett synnerligen godt grepp år att ingendera förf. idealiserar sitt
problem utan ställer det i belysningen af den moderna »statssocialistiska»
åskådningen, blottande det ihåliga i den gamla dogmen om »äganderättens helgd»
och påvisande att den fulla privategendomen blott är berättigad där den
tjänar hela samhällets intresse. För ett fruktbärande arbete i
jordreformsakens tjänst är det alldeles nödvändigt att, som här sker, rycka upp den
gammalliberala doktrinismen om äganderätten med rötterna.
Den ståndpunkt de båda förf. intaga synes mig — på ett undantag
när —» vara synnerligen lycklig. Af ensidigt principrytteri märker man ej
ett spår, men däremot finnes det så mycket mer af vederhäftighet och
praktisk blick. De framställda krafven äro väl afpassade efter det i den
närmaste framtiden genomförbara, utan att man därför förlorat de
principiella krafven ur sikte — statens äganderätt till all jord framhålles
sålunda som jordreformrörelsens slutmål.
Vissa punkter kunna nog med framgång angripas, såsom hr P:s
försök att bevisa att en värdestegringsskatt ej kan öfverflyttas, prof. C:s
polemik mot räntebevillning på det i tomtspekulationen nedlagda kapitalet —
hvilken synes hvila på en förväxling af penningeränta och kapitalränta —,
eller krafvet. på väraestegringsskattens ordnande som en uteslutande
kommunalskatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
