Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terial han utarbetat möjligen skulle kunna komma att läggas till grund
för vidare utredningar, synes det mig böra påpekas, att detsamma torde
vara för ändamålet mindre lämpligt och möjligen leda till felaktiga
slutsatser.
Förf. vill undersöka ämnesfördelningen inom
föreläsningsverksam-heten, men nöjer sig därvid med att granska prospektet från en af
före-läsningsbvråema (Folkbildningsförbundets). Han uträknar hur stor procent
af alla däri upptagna föreläsningar, som kommer på hvar och en af de
olika ämnesgrupperna, och anser sig därigenom få åtminstone en
ungefärlig bild af ämnesvalet i allmänhet. Det torde emellertid vara tillåtet
betvifla riktigheten af detta antagande.
Till att börja med är det klart, att de många föreläsningsrubriker,
som äro gemensamma för flera föreläsare, hvardera egentligen blott böra
medräknas en gång. Men hvad viktigare är: man måste betänka, att
åtskilliga föreläsningar under året upprepas kanske på 20, 30 eller ändå
flera ställen, under det att många andra i programmet upptagna aldrig bli
hållna. Af ett meddelande i Soc. Tidskr. för dec. 1905 framgår, att under
höstterminen 1905 från Folkbildningsförbundets byrå rekvirerats 74 föredrag
af 1 föreläsare, 46 af 1, 31—40 af 3, 21—30 af 2, 11—20 af 8, 6—10 af 25,
1 — 5 af 42, 0 af 47. Man finner häraf, alt ett litet antal af omkring 12,
högst 15. föreläsare hållit flera föredrag ån alla de öfriya 114 å 117
tillsammans. Att en så ojämn fördelning af föreläsarnas verksamhet gör hr
S:s i tiondels procent uttryckta siffror alldeles illusoriska och utan
beviskraft för här ifrågavarande ändamål är uppenbart. För att få en statistik,
som skall ha något värde, måste man nog gå till en granskning af
före-lä-sningsföreningarnas årsberättelser, och äfven om denna granskniug ej
gjordes fullständig, utan endast t. ex. omfattade en större eller mindre
ael af föreningarna, skulle den dock ge åtminstone en ungefärlig bild af
sakläget.
Naturligtvis har jag med detta ingalunda velat bestrida riktigheten
af hr S:s hufvudpåstående att naturvetenskapen, de sociala frågorna,
hälsovårdsläran, statskunskapen och tekniken äro för svagt representerade i
föreläsningsverksamheten. Jag har blott velat påpeka, att hr S.-s bevis
för denna sats icke är något bevis. Men som bekant kan äfven en
otillfredsställande bevismetod af en händelse leda till ett riktigt resultat. Det
är visst icke omöjligt, att en på tillförlitligare grundval utarbetad statistik
skulle lämna ett kraftigt stöa just för ofvannämnda sats. Det är därför
blott så mycket angelägnare att en sådan statistik verkligen kommer till
stånd så att man får några bestämda hållpunkter för eventuella
förbätt-ringssträfvanden.
Huru hr S. tänker sig det ideella programmet sammansatt är
emellertid icke lätt att förstå. När man besinnar, att förf. endast behandlar
de olika ämnenas relativa utrymme på programmet (det absoluta
antalet föreläsningar är det här ej fråga om, hvarföre ock granskningen
inskränkts till endast en byrås program) och då man finner, att för de flesta
ämnen en delvis högst väsentlig ökning i procenttalet förordas eller ställes
i utsikt, hos intet en nedsättning påyrkas, måste man ovillkorligen fråga
sig hur många procent det är meningen att alla ämnena tillsammans skola
upptaga: det lär nog ej förslå med 100! Det vore önskvärdt. att t. ex. hr S.,
som grundligt satt sig in i denna fråga, ville framlägga till diskussion ett
verkligt förslag till procenttal för de olika ämnesgrupperna.
Hr S:s förslag att låta epitetet »afsedt för arbetsklassen» bortfalla och
att utvidga föreläsningsverksamheten därhän, att den afses för alla, synes
mig vara synnerligen behjärtansvärdt.
Uppsala den 8 april 1907.
Östen herystrand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
