Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fadern var den bekante riksdagsmannen för Aspeland och
Handbörd C. J. Svensén (f. 1823, d. 1883), som hörde till de mera
framsynte inom 1860-talets bondestånd och öfverförde dessa
traditioner till andra kammaren, där han var med om att bilda det
nyliberala partiet. Han gjorde sig särskildt känd som en nitisk
kämpe för utsträckning af kvinnans rättigheter samt försäljning och
styckning af statsdomäner för att bereda ett större antal egna hem.
Öfver flertalet af sina ståndsbröder höjde han sig väsentligen
därigenom att han i skrift kunde lätt framställa sina tankar och en
ortstidning — Oskarshamnsposten — erhöll genom hans
riksdags-bref en betydande spridning samt räknades till de då ledande
liberala organen. Inom länets landsting voro däremot godsägare och
brukspatroner alltför dominerande för att han skulle kunna något
nämnvärdt uträtta. Det viktigaste var att han och en annan
dan-neman, kraftigt understödda af Emil Key, grundade Norra Kalmar
läns folkhögskola.
Genom sin ännu lefvande moder — äfven hon af
riksdags-mannasläkt — var Emil Svensén befryndad samt mottog intryck
så väl från borgarståndet som landtofficerskåren. Men när han
som äldste sonen år 1850 vardt född, och det snart visade sig,
att hans syn var ytterligt svag, frågade sig modem säkerligen
med oro mer än en gång: hvad månde varda af detta barnet?
Han var emellertid synnerligen rikt begåfvad, och om han
än aldrig kunde gå i någon skola, lärde han sig själf att läsa
och sedan var hans läslust outtröttlig. Han hade ock ett fenomenalt
starkt minne och särskildt lätt för att endast genom hufvudräkning
lösa invecklade matematiska uppgifter. När han sedan fick följa
med fadren till hufvudstaden, för att finna vård för sina ögon, var det
alltid en fröjd för riksdagsfarbröderna att sätta lille Emil’på
räkne-prof, och mångsiffriga tal multiplicerades eller dividerades mécl
hvarandra i ett ögonblick. Vid prästval röstade man ännu å
landsbygden efter mantal, och man torde ännu erinra sig, hvilka
mång-siffriga bråksummor, som då vanligen förekommo. I hemorten
tillkallades alltid »Svenséns blinde pojk» vid sådana tillfällen. Han satt
i ett höm och åhörde röstandet, och så snart valet afslutats,
meddelade han genast summan af de »bråkiga» röstetalen för samtliga
å förslagen uppförda prestmän.
Denna lätthet att ihågkomnia och handskas med siffror har
följt honom lifvet igenom. Den första föreläsning, som han väl
någonsin hållit, var inför Östgöta nation i Uppsala. Den
behandlade den svenska valstatistiken — äfven sedd från proportionell
synpunkt, — och däri förekom väl ett par hundra två- eller
tre-siffriga tal, hvilka till kamraternas förbluffelse återgåfvos ur
minnet — någon anteckning har han aldrig kunnat vid sådana
tillfällen använda. Lika förvånade voro ett par decennier senare de
lärda finans- och siffermännen i Nationalekonomiska föreningen i
Stockholm, när Svensén höll ett föredrag om zontariffen och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
