Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i kvinnohand. Först där företages den noggranna
kroppsvisita-tionen, alla nödiga anteckningar göras, och den arresterade införes
i sin cell. Två kvinnliga poliser tjänstgöra där om dagen, två
om natten. Alla jag där såg gjorde det bästa intryck. De togo
sin samhällstjänst på allvar.
På inbjudan infann jag mig tidigt på morgonen ett par följande
dagar för att se de under natten införda kvinnorna och vara med
om det första polisförhöret. Genom kontoret och de tjänstgörandes
enskilda rum kom man ut i den i hvitt hållna, med elektriskt ljus
klart belysta cellafdelningen. En ytterlig ordning och renlighet
rådde där. Ej minst tilltalande var den trefliga tvättställningen.
En särskild städerska var naturligtvis anställd för denna sida af
arbetet. Cellerna voro 40 till antalet i flera våningar. De talade
sitt allvarsamma språk om straff för de brottsliga, men på samma
gång vittnade allting om att samhället både förstått och fyllt sin
\ plikt att möta dessa stackars kvinnor med en fullt värdig behandling.
Det första polisförhöret hölls af en kvinna med officiell
ställning som domarens biträde. Mrs Tuttle var en fint bildad,
ovanligt sympatisk personlighet. Hon gick från cell till cell, och fast
och lugnt gjorde hon sina frågor och antecknade svaren. Enkelt
sade hon ett inträngande ord om det orätta i deras handlingssätt,
hvilket mer en än gång framkallade tårar. Hon ägde rätt att
efter pröfning på eget ansvar frigifva t. ex. sådana, som första
gången voro anhållna för dryckenskap.
Bland de arresterade var en af dagarna en svenska. Hon
var en prostituerad. Här fanns ej reglementerad prostitution, och
därför var det ej alls tal om inskrifning och tvångsbesiktning o.
dyl., utan endast fråga om att möjliggöra tillbakagång till ett bättre
lif. Äfven jag blef i detta fall ombedd att göra en vädjan, och
det blef ett ganska gripande samtal mellan oss båda svenskor där
borta i det främmande landet.
I Amerika användes i vissa fall s. k. villkorlig dom, d. v. s.
den brottslige dömes ej omedelbart till fängelsestraff, utan ställes
på prof en viss tid under domstolens kontroll med tillfälle till
förbättring. När vår landsmaninna på förmiddagen fördes inför
domstol, fick hon en sådan dom. Hon tillsades att lämna det
dåliga ställe, där hon bodde, hon skulle skaffa sig ordentligt arbete
och på viss tid rapportera till mrs- Tuttle, under hvars skydd och
kontroll och höjande inflytande hon ställdes. Först om hon ej
fyllde de uppställda villkoren, utan fortsatte sitt dåliga lif, skulle
hon befordras till straff som lösdrifverska.
Det kändes godt och lugnt att veta denna stackars svenska
kommen i sådana händer. Jag tänkte på hur hon skulle ha blifvit
behandlad hemma i Sverige — byråskrifven och förd till
tvångsbesiktning och därmed fastsmidd vid ett nesligt yrke, ständigt
jagad af den s. k. sedlighetspolisen. Den, som läst »Den undre
världen», vet hur det går till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
