Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parker, hvarest en mängd småbruk och egna hem skulle kunna
komma till stånd å områden, som bättre lämpa sig härtill än till
kronoparker, stora öppna vidder, som till namnet äro kronoparker,
men där man förgäfves letar hvad som i dagligt tal kallas parker.
På kronoparkema i öfre Norrland finnas redan nu ett afsevärdt
antal skogstorpare, bvilka sitta där på grund af kontrakt med
Domänstyrelsen. Dessa skogstorpares ställning är ganska
bekymmersam. De ha nu börjat röra på sig för att söka få sin ställning
något förbättrad, för att få den säkrare, ja de ha till och med
vågat tänka sig möjligheten af att få äganderätt till skogstorpen.
Öfver denna deras framställning hafva öfverjägmästare och
jägmästare haft att yttra sig.
Det framgår af den lämnade utredningen att äfven med den
dåliga ställning, som skogstorpare nu hafva, åstundan att erhålla
torp på kronans marker är stor, i det att exempelvis inom Umeå
distrikt sedan sommaren 1904 icke mindre än 342 sådana
ansökningar om upplåtelse af skogstorp öfverlämnats till jägmästare för
handläggning. En öfverjägmästare, som hörts i saken, hänvisar till
att det finnes en förordning af den 26 januari 1894, enligt hvilken
kronoparkema skola bibehållas oförminskade Det vore stridande
mot denna grundprincip att upplåta torp å kronoparkema med
äganderätt. Kronoparkemas skötsel blefve också försvårad, om dylik
upplåtelse skulle medgifvas. Saken således klar! Han afstyrker
äganderätt. En jägmästare utbrister: »hvilka skaror skulle ej anmäla
sig till skogstorpare, om förevarande framställning bifölles»! Han
tillägger visserligen, att »äganderätt till jorden skapar idoghet och
ger lifvet ett större värde,» men, säger han, »gällande författningar
medgifva ej styckning af kronoparkema,» och han finner inslagning
på denna väg »i hög grad farlig». De flesta jägmästare äro
emellertid ense om, att skogstorparnes vilkor behöfva förbättras. En af
dem tillstyrker till och med äganderätt.
De nuvarande skogstorparekontrakten äro närmast att förlikna
vid bankernas modema blanketter till lånereverser, hvilka innehålla
en massa bestämmelser, så långa och så många, att de flesta länge
sedan upphört att läsa dem. Men blir det fråga om, så står där
både det ena och det andra. En sökande har för öfrigt intet val
utan får ta villkoren sådana de äro eller också afstå från det hela.
Då erfarenheten liisat, att, oaktadt villkoren,! så många
spekulanter på erhållande af skogstorp finnas, måste man med jägmästaren
instämma däri: hvilka skaror skulle ej anmäla sig till skogstorpare,
om lättnader erhållas! Men däremot vill man nog inte instämma
med honom i att häri se något skäl för afslag, och komme det
därhän, att skogstorpare å kronoparkema, såsom så många hos mig
muntligt gjort framställning om, kunde få sådana rättigheter, att
de kunde komma i åtnjutande af egna-hems-lån och tryggad
besittningsrätt, skulle säkerligen på kronoparkemas för odling lämpligaste
områden uppstå en talrik, idog och skötsam skara af småbrukare,
som skulle tillföra landet och jordbruket ett uppsving af långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
