Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturöf versi kt.
Baumgarten und Meszlény, Kartelle imd Trusts. Liebmann, Berlin
1906, 353 sid., M. 8.
Liefmann, Kartelle und Trusts. Moritz, Stuttgart 1905, 143 sid., M. 1.
Calwer, Kartelle und Trusts. (Handel, Industrie und Verkehr
in Einzeldarstellungen. Bd 8.), Verlag v. Sprach- und
Han-delswissenschaft, Berlin 1907, 73 sid., M. 1.
Herr, Der Zusammenbruch der Wirtschaftsfreiheit und der Sieg
des Staatssozialismus in den Vereinigten Staaten von Amerika.
Fischer, Jena 1906, 161 sid., M. 3.
På »Verein för Sozialpolitiks» kongress i Mannheim 1905
betecknade den berömde nätionalékonomen prof. Schmoller
kartell-och trustproblemet som vår tids viktigaste, ty det medförde enligt
hans mening en fullständig omstörtning af de sedan 2,000 år
bestående grundvalarna för det ekonomiska lifvet och ledde rakt in i
den socialistiska staten; den fria konkurrensens tid var ute.
Af detta yttrande är åtminstone den delen sann att det är
fråga om en ny organisation af det ekonomiska lifvet. Den
industriella revolutionens genombrott förstörde de gamla otillräckliga
formerna, och sedan har allt befunnit sig i ett ständigt vardande.
Arbetet på att skapa de nya formerna har sedan aldrig hvilat, och
vi kunna ännu ej säga hvad det slutliga resultatet kommer
att bli.
Det var ej den fria konkurrensen som satte sin prägel på
den gamla traditionella organisationen; tvärtom kännetecknades den
ju af ett tvång och ett statsingripande som synes oss ytterligt.
Det för densamma egentligen utmärkande var fastmera dess
personliga karaktär: företaget ägdes af en jsnda eller af några få personer,
som kände det som sin personliga tillhörighet, för hvilken de voro
ansvariga som människor - kort sagdt hvad man kallat det
»patri-arkaliska» draget.
Men den moderna kapitalismen fordrade andra former. Det
gamla tvånget ersattes af näringsfrihet, det personliga ägandet af
aktiebolaget. Man gör sig ofta nog ej reda för hur fullständigt
aktiebolagssystemet förändrat det ekonomiska lifvets karaktär. Det
är den modema tidens skapelse — före 1800 fanns exempelvis i
Tyskland blott 5 aktiebolag — och det är nu det så godt som
uteslutande förhärskande systemet. Dess stora betydelse är att ha
löst ägaren från företaget. Hvem kan sågas äga ett bolag? Aktierna
utbjudas på börsen, ägarna växla dag från dag; största delen af
dem har kanske aldrig sett själfva företaget. Allt personligt är
här borta. Man äger en aktie, och man vill att denna skall ge
största möjliga utdelning, det är allt. Det är främst detta som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
