Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omhuldad af de »samhällsbevarande», att den i vissa arbetarkretsar
betraktas med misstro. Fullt så långt kan det nog aldrig gå med
den rörelse, som här skall afhandlas, ty åtminstone vissa grenar
af densamma innebära i sina konsekvenser en fullständig
omgestaltning af vårt samhällslif och måste därför röna motstånd från
en hel del privatintressen. Men äfven den kooperativa rörelsen
intar nu en betydligt annan ställning än för åtta år sedan, när
Social Tidskrift i hvarje nummer sökte bearbeta den karga
samarbetets jordmån. Då betraktade köpmännen denna rörelse med
fientliga blickar, statsmakterna vägrade att lyssna till kooperatörernas
rop på förbättrad lagstiftning och den stora allmänheten var
ointresserad, ja, t. o. m. arbetarne, från hvilka man väl kunnat vänta
bistånd, stodo till mycket stor del oförstående eller fientliga mot
en rörelse, som de fruktade skulle bli en konkurrent till
fackföreningsrörelsen. Nu är förhållandet helt annorlunda. Ingen vågar
numer bestrida kooperationens teoretiska och praktiska berättigande,
den stora allmänheten blir allt mer intresserad, arbetarne ha i allt
större utsträckning på många områden praktiskt börjat realisera
kooperationens principer, ja, på sista tiden ha jordbrukame allmänt
ryckt upp i kooperatörernas led, därvid ledda af godsägare,
lands-höfdingar och — k. maj:t.
Med tanke på kooperationens vidsträckta utbredning, kan det
naturligtvis ej vara tal om att här ge någon fyllig bild af denna
rörelse. Detta är äfven omöjligt af den anledningen, att detta
sociala verksamhetsfält är sä litet genomforskadt. Alla officiella
myndigheter ha varit för förnäma att egna denna rörelse något
studium, och socialpolitiker och vetenskapsmän ha ängsligt uppsökt
andra mera ofruktbara studieområden. Medan snart sagdt alla andra
länder ha en officiell kooperativ statistik, sakna vi hvarje spår däraf.
Det är därför som denna lilla afhandling bör betraktas som ett
blygsamt försök och som en liten inbjudning till forskare på det
sociala området, att skrifva den kooperativa rörelsens historia —
innan det blir för sent.
En ungefärlig uppfattning af den kooperativa rörelsens
utbredning torde kunna erhållas genom nedanstående siffror, som
sammanförts ur de 10 senaste årens anmälningar till föreningsregistren.
Siffrorna ange antalet ekonomiska föreningar som registrerats under
åren 1897—1906 och de som blifvit upplösta åren 1897—1905.
De böra emellertid betraktas som blott approximativa, ty på grund
af det besvärliga, af ett flertal personer utförda arbetet, ha nog
åtskilliga misstag blifvit begångna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
