Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade arbetarne i anledning af pågående arbetskonflikter. Något
principiellt motstånd mot den kooperativa produktionsidén synes
sålunda ej förekomma ’inom arbetarekretsar.
Öfriga kooperativa föreningar.
Bland öfriga kooperativa föreningar förekomma en hel del som
äro svåra att klassificera. Sålunda märkas icke så få tidnings- och
tryckeriföreningar, vanligen startade för att föra fram ett
socialdemokratiskt tidningsföretag. I ett flertal af våra hamnstäder
förekomma kooperativa stufveriföretag, som i allmänhet synas varit
framgångsrika. Bland studenter och ogifta arbetare äro bildade
kooperativa matlag med stor framgång. Att den kooperativa idén
har en mångskiftande användning framgår för öfrigt af följande på
måfa gjorda sammanställning af uppgifter inom olika företag:
åkeri-idkare, smörgåsaffär, nykterhetsrestaurant, båtförening,
skogsägareförening, folkbad, vattenledning, ångtröskverk, tobaksodlare o. s. v.
Af ofvanstående, mycket kortfattade öfversikt af vårt lands
kooperativa rörelse framgår, att densamma hunnit intränga på många
olikartade omraden och redan blifvit en betydande faktor i vårt
lands ekonomiska utveckling. Tvifvelsutan har denna rörelse en
mycket stor framtid i vårt land. Länge torde det ej dröja innan
hela vårt jordbruks ekonomi kommer att livila på det kooperativa
systemet, och hvad industriarbetarne beträffar, är det väl att
förvänta, att de mangrant sluta sig samman i konsumtionsföreningar.
På det produktiva området är utvecklingen osäkrare. Hvad
bostads- och byggnadsföreningarne beträffar är deras antal stadt i
ständigt stigande. Huruvida de hittills i vårt land alldeles förbisedda
kredit- och assuransföreningarne här hos oss ha någon framtid, är
ännu omöjligt att säga. Men det är svårt att förstå, hvarför de ej
skulle lyckas här som i utlandet.
Hvad som fattas de kooperativa företagen i vårt land är den
sanna kooperativa andan, den som sträfvar till höga och stora
sociala mål och icke uteslutande fäster afseende vid ekonomiska
synpunkter. I)et fattas ock samarbete mellan de olika kooperativa
grupperna, de veta knappast om hvarandras existens. Ytterst
sträfva dock alla — ehuru måhända omedvetet – efter samma mål:
att genom en ny ekonomisk princip skapa en fast organisation af
förbrukare, hvarigenom det nuvarande produktionssättet skall
ersättas med ett planmässigt sådant, som skall minska antalet mycket
rika och mycket fattiga samt att göra de breda lagren delaktiga i
beslutandet af de viktigaste frågorna genom att höja deras andliga
nivå och gifva dem makt under ansvar.
G. H. von Koch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
