- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1907 /
261

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Endast på så sätt skola de ord utplånas, som nu osynliga läsas
öfver inskrifningsbyråns port: »I som hä{ inträden, låten hoppet
fara.» Men sedlighetspolisen kan erhålla den samhället värdigare
karaktär som ofvan antydts, blott i den mån kvinnor i och för
räddningsarbete anställas inom densamma. En kvinna allenast kan
hysa den sanna medkänslan och förståelsen för en annan kvinna,
hur förhärdad och förslöad denna ån må vara, och utforska hvar
nöden är störst och hjälpen behöfligast. Härtill kominer att många
af de prostituerade äro i omedelbart behof af fysisk och psykisk
omvårdnad, något som naturligen skulle ingå i den kvinnliga
assistentens uppgift att meddela. Detta jämte flera skäl talar för, att
den senare lämpligen borde vara en bildad person med insikter
i sjuksköterskekallet. Kvinnliga funktionärers anställande inom
sedlighetspolisen skulle vidare förmedla ett hittills uteslutet
samarbete mellan myndigheterna och den enskilda
räddningsverksam-heten på detta område, ett samarbete, hvilket på de platser i
utlandet, där det kommit till stånd, åvägabragt de lyckligaste
resultat. Ett räddningsarbete som det här framhållna bör naturligtvis
i första hand gälla de unga. Och det är af intresse att af
statistiken lära känna, i hvad mån de omyndiga äro representerade
bland de polisinskrifna. Af år 1904 i Stockholm inskrifna kvinnor,
hvilkas antal utgjorde 403, voro ej mindre än 173 under 20 år,
däraf 40 i åldern 16—17 och 40 i åldern 17—18 år. Man kan
inför sådana uppgifter ej underlåta att fråga: gör samhället hvad
det kan och bör för att hindra alla dessa, som knappt lämnat
barnaåren bakom sig, från att störta sig i ett lif af socialt och
moraliskt elände?

Jag är medveten om att från kvinnohåll en viktig invändning
kommer att göras mot tanken att anställa kvinnliga assistenter
inom prostitutionsafdelningen. Är det tänkbart, säges det, att
kvinnor skola vilja arbeta i samband med ett system, som innebär
den djupaste kränkning af hela deras kön? Samtidigt är jag dock
öfvertygad om att äfven på detta håll de praktiskt-hiunanitära
synpunkterna skola bli afgörande. Reglementeringens upphörande
kan nämligen ej tänkas ske utan vidare. I hvarje fall måste man
afvakta den af kungl. maj:t tillsatta kommitténs utredning i denna
fråga samt vidare det beslut, som regering och riksdag i anledning
af densamma kunna komma att fatta. I väntan på systemets
bortfallande får man sålunda icke afhålla sig ifrån att, medan detta
ännu består, försöka så mycket som möjligt underlätta återvägen
till ett hederligt lif för de olyckliga kvinnor, som hemfallit
därunder. *

Hvad som i det föregående sagts om vården af de prostituerade
kvinnorna gäller i hufvudsak äfven dem, hvilka omhändertagits af
polisen för dryckenskaps- och andra förseelser. Blott kvinnor
kunna vara fullt ägnade att undersöka och öfvervaka de anhållna
samt råda och hjälpa dem att komma ur de svårigheter, som i de
flesta fall utgöra grundorsaken till deras iråkade sorgliga belägen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1907/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free