Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordvärdebeskattningens räckvidd.
I sin polemiska ifver tog hr Johan Hansson några rader i min
recension öfver riksdagsarbetet som utgångspunkt för en lång artikel
i förra häftet. Det hade varit mycket bättre om hr H. först lugnt
genomläst mina broschyrer, så hade hans uppfattning om mina
åsikter fått säkrare grund. Nu blef den alldeles missvisande.
Ett svar på hr Hanssons uttalande blefve i hufvudsak ett
upprepande af det, som står i skrifterna. För att ej upptaga
tidskriftens knappa utrymme med en onödig diskussion ber jag
därför få hänvisa den intresserade läsaren till dessa.1 En sak vill
jag likväl säga. Vid hvarje tankeutbyte måste man utgå från klara
definitioner. Den, som här är grundläggande, är jordräntans.
Hvad menas med jordränta? Flera svar lämnas och de
medföra hvar för sig olika uppfattningar af problemet. Den
vetenskapligt klassiska är Ricardos. Kort och godt kan man säga, att
den är skillnaden i salupris mellan den sämsta (pr enhet billigaste)
brukade jorden och hvarje annan jord i landet. En mängd orsaker
såsom afvikelse i naturlig beskaffenhet, läge o. d. alstrar jordräntan.
Det är väl att märka att den mätes i dagens salupris å marknaden.
Helt annorlunda är den georgistiska jordräntan. Den är resten
af fastighetens värde, sedan från dess gängse salupris dragits allt
det, som genom arbete och kapital af hela raden innehafvare
nedlagts för att förbättra fastigheten. Således ej blott det som
nuvarande ägare åstadkommit, utan äfven alla hans föregångare. Resten,
som blir kvar, är gifvetvis det värde, som samhällsutvecklingen
skapat.
Denna georgistiska jordränta har jag ansett så godt som omöjlig
att utröna å jordbruksjord, där den säkerligen är ringa. Dessutom
har jag ansett det vara en halfmesyr att endast indraga denna
genom beskattning, af det skäl att det vore lika orätt låta någon
lefva på okända förfäders bekostnad som af samhället framkallade
konjunkturstegringar hos jordvärdet. Där skatt på denna jordränta
är möjlig att genomföra har jag däremot, som hr Hansson väl vet,
uttalat mig för densamma, utan att likväl tro allt annat vara
tillfälliga medel och detta »botemedlet».
Ett tredje slags jordränta är jordens salupris med afdrag för hvad
den enskilda innehafvaren kunnat åstadkomma i förbättringar, som
höja jordvärdet. Någon svårighet att utröna detta finnes naturligtvis
ej. Vid årets riksdag hade Kungl. Maj:t föreslagit att
Norrlands-torpama skulle få sina förbättringars värde skattefria. Det
förutsätter ett särskiljande, som intet hinder finnes för. Denna
jordränta är det socialismen vill tillföra samhället.
1 »Om städernas jordpolitik». »Jordreform och Georgism»,
Jordreformföreningen n:r 2 och 3.
Repliken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
