Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu stå på dagordningen, för att kunna
lösas genom någon slags
»universal-plan»; föreningen ville därför
koncentrera sin verksamhet på några
få praktiska uppgifter. Ur det
program, som därefter skisserades, må
nämnas upprättandet af
upplysnings-byråer, som skulle ha till uppgift
att »med råd och hjälp till utkomst
i Sverige söka nå den ungdom,
sär-skildt på landsbygden, ur hvilken
emigrationen företrädesvis
rekryteras» samt att »med uppmärksamhet
följa arbetsmarknaden i landet, ställa
sig i förbindelse med
arbetsförmed-lingsanstalter och enskilda
arbets-gifvare, hushållningssällskapens
eg-na-hems.-kommittéer, privata
egna-hems-föreningar och
egendomsagen-turer och ha till uppgift att förmedla
arbetstillfällen, egna-hems-lån, köp
eller arrende af egendomar och
jordlotter o. s. v.»
_ Sin hufvuduppgift skulle byråerna
lia i jordförmedUngsverksamhet.
Då en af de afgörande orsakerna
till emigrationen just vore bristen
på goda tillfällen till utkomst, skulle
föreningen äfven själf söka bidraga
till att skapa arbetstillfällen.
Föreningen borde i
överensstämmelse härmed, i den mån detta kan
visa sig ekonomiskt möjligt, antingen
själf inköpa odlad eller odlingsbar
jord att uppdelas till småbruk, eller
taga initiativet till föreningar eller
bolag för dylik verksamhet af den
typ, som åsyftas i den k.
propositionen om jordförmedlingsfonden.
På andra områden än jordbruket,
och särskildt på industriens, finge
föreningen inskränka sig till ett mer
indirekt arbete. Det gällde först
och främst att utbilda en efFektiv
teknik för upplvsningsbyråemas
arbete. Lyckades’ detta och
motsvarade resultatet ansträngningarna
blefve det sedan fråga om expansion.
tv;,___konstituerades den 22
slóZoí", “k Tanken_ pä
lärlingshem
upprättandet af ett lär-
lingshem väcktes för
några år sedan inom Stockholms
stads liandtverksförening, hvars
styrelse uppdrog åt sin amira afdelning
att utreda och framlägga eventuellt
förslag i frågan.
Sedan upplysningar inhämtats från
Lierlinge-Plejehjemmene i
Köpenhamn och Liereguthjemmet i Kristi-
ania utarbetades förslag till ett
liknande hem i Stockholm. Hvad
beträffade de erforderliga
penningmedlen trodde man sig kunna påräkna
understöd från.Stockholms kommun,
från olika korporationer och från
enskilda. Afdelningen beslöt också
föreslå Handtverksföreningen att för
planens realiserande anslå ett belopp
af 50,000 kr. Hemmet borde vara
en fullt själfständig institution;
någon förening borde dock icke
konstitueras förr än tillslutningen
blif-vit så stor och kapitalbildningen
framskridit så långt, att hemmets
framtida existens vore tryggad.
Intill dess borde de förberedande
åtgärderna öfverlämnas åt en
kommitté bestående af minst 25 personer.
Detta förslag godkändes af
Handtverksföreningen, som på vissa
hvil-kor äfven anslog de föreslagna
50,000 kr.
Sedan preliminärema sålunda
blif-vit undanstökade konstituerades, som
ofvan nämndt, föreningen Stockholms
lärlingshem. Det insamlade
kapitalet utgjorde ila,
handtverksförenin-gens anslag oräknadt, c:a 80,000 kr.
och medlemmarna uppgingo till ett
antal af omkring 900.
En af föreningens första åtgärder
torde bli att hos Stockholms
stadsfullmäktige hemställa att mot billig
hyra få disponera någon af stadens
fastigheter. Man vill nämligen först
pröfva hur företaget artar sig, innan
man binder kapitalet i ett större
byggnadsföretag. Huru stora
vecko-afgifterna för lärlingar skola bli, är
ännu icke fixeradt. men det ligger i
sakens natur, att man vill sträfva
till att få dem så låga som möjligt.
Vid ansökningar till plats i
lärlings-hemmet kommer afseende att fästas
vid, huruvida den sökande har
kontrakt med sin läromästare. En
sådan har företräde.
Angående behofvet af ett sådant
hem torde icke råda någon tvekan.
Det är ju ett allmänt kändt
förhållande, att lärlingar i
handtverksyr-kena, hvilka i allmänhet utgå från
fattiga hem i hufvudstaden eller
inkomma från landsorten, här äro i
saknad af det skydd och den
omvårdnad. som äro så nödvändiga för
ynglingar i lärlingsflren. De svåra
bostadsförhållandena och de högt
uppdrifna lefnadsomkostnadema vål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
