Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skulle jag nämna någon kooperationens representant i Sverige,
som kunde jämföras med de engelska kooperatörerna, hvilka utan
att vara i vanlig mening »ledare», vigt alla sina krafter
åt’rörelsens framgång, så skulle det vara G. W. Dahl. Han har icke
skyltat i tidningsspalterna, han har icke fått några äretecken —
sådant ligger icke för hans röst — men han har sträfvat årligt
och ihärdigt att i vårt land realisera kooperationens ideal. Han
är icke en talande man — hans stämma höres ej på kongresser och
möten — men han är en handlingens man, den tysta, sega,
hoppfulla handlingens. Liksom så många andra sociala pionierer är
han en folkets man, hvilken som sådan gifvits föga tillfälle till
boklig utbildning och genom egen kraft måst kämpa sig fram till
sitt lifsmål. Redan som 11-åring kastades han ut i världen och
tog till en början tjänst som bonddräng för att sedan vid 28 års
ålder inskrifvas i militärrullorna som grenadier. Ehuru icke
krigaryrket »låg för hans röst», som han själf yttrat, stod han kvar i
militärtjänst till 1887, då han tog af,sked och flyttade till
Eskilstuna. Det var här, som han greps af de kooperativa ideemas
makt. På 1890-talet hade nämligen dessa idéer vunnit insteg i
Eskilstuna, tack vare några föredrag af den numera aflidne lektorn
Arvid Drake, och 1892 bildades »Eskilstuna inköpsförening». Om
denna förenings historia lämnas i novemberhäftet af Social
Tidskrift 1901 följande beskrifning.
Liksom i Rochdale, var det några klarseende arbetare, som i
Eskilstuna togo intiativet till den affär, hvarar Arbetames Handelsaktiebolag
framgått. I början af mars 1892 stiftades nämligen Eskilstuna
Inköpsförening. Medlemmarna voro endast fyra, nämligen hrr G. W. Dahl, Alfr.
Carlsson, A. R. Allard och C. V. Jäderén. Lika ringa som medlemmarnas
insatser voro, sammanlagdt 114 kr. under första månaden, lika oansenlig
var ock den »affär», hvari verksamheten böljade — ett litet krypin i en
brygghusbvggnad. Vid 1892 års slut uppgingo medlemmarnas" insatser
och månadsafgifter till 291 kr.; för att få rörelsekapital hade man nödgats
låna 140 kr. De under året försålda varorna inbringade 1,936 kr. Trots
allt. uppvisade 1892 års affärer en kapitalbehållning af 207 kr. 29 öre.
Den 1 oktober 1893 ökades delägarnas antal till 13, och sedan utvecklade
sig affären steg för steg, så att exempelvis år 1895 omsättningssumman
uppgick till 12,400 kr. samt kassabehållningen till 469 kr. Snart nog
visade sig såväl rörelsekapitalet som lokalen allt för otillräckliga, hvarför
man bökade allvarligt ifrågasätta affärens utvidgning. En stor energi
ådagalade delägarne äfven härvidlag. En inbjudning, som afsåg affärens
ombildning till aktiebolag, utfärdades i slutet af 1895. Aktieteckningen
utföll gynnsamt. Bedan den 1 april 1896, då Arbetames
Handelsaktiebolag k’unde öppna sin affär, hade alla de 50 personer, som tecknat sig
för aktier å 100 kr., fullgjort sina inbetalningar. Affären tillvann sig redan
från böljan allmänhetens förtroende; år 18! 18 uppgick omsättningssumman
till nära 76,000 kr. Det var styrelsens allvarliga föresats att söka nå den
stora arbetaremassan genom att få affären helt på kooperativ grund. Redan
vid 1898 års bolagsstämma förelåg ett förslag till ändring i
bolagsordningen, som afsåg att ställa affären på bredare grandval. Stämman gillade
förslaget och beslöt, att aktierna skulle lyda på endast 10 kronor; att
högst sex procents utdelning på aktiekapitalet skulle få äga rum; samt
att vinstutdelning skulle ske till alla, som gjort kontanta inköp, vare sig
de voro aktieägare eller ej. Vid ombildningen, hvilken trädde i kraft 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
