- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1907 /
329

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att erfara ett gripande intryck af den öfvertygelse och glöd. som strömmade
ut från Rösiös kroppsligt klena men andligt starka natur. Utom Rösiös
kurs förekommo belysande föredrag om arbetare- och nykterhetsfrågorna,
om djurskvdd och "lifräddniiig m. m., hvaijämte red. Hellberg i ett
anslående tal berörde den nya tidens kvinnofråga. Lägges så härtill att
tvftnne unga Värmlandsdiktare, Walther Hftlphers och Oscar Stjeme
strängade sina lyror till ungdomens ära, så framgår tydligt, att programmet
var lika rikt som omväxlande. Tvftnne föredrag höjde sig emellertid öfver
de andra och betraktades af mången som mötets glanspunkter. Det ena
gällde våra släktnamn. Hvem skulle kunna föreläsa om ett så »torrt»
ämne, så underhållande och lärorikt som prof. A. Noréen? Säkerligen ingen.
Hans framställning af hur adelsmäns, prästers, borgares och bönders namn
tillkommit, var ett litet mästerverk i konsten att visa, hvilket intresse
vetenskap och historia ha för ett folk; och den saftiga humor, som färgade
hela framställningen, var just sådan, som ett ungdomsmöte uppskattar.
Om man inte visste det förut, så vet man nu, att Noréen är en af våra
främsta populärvetenskapliga föreläsare. I}et andra glansnumret å
programmet var Verner von Heidenstams tal, som i sin helhet återgifvits af
dagspressen. Det var ett skaldetal, så mycket mer gripande som det
framfördes på ett personligt och varmt sätt.

Det är ej alla möten, som kunna lysas upp af tre sådana säregna och
olikartade vältalare som Rösiö, Noréen och Heidenstam. Det fanns
emellertid en fjärde person, som icke får glömmas i ett referat som detta,
och det är Harald Vadman. »Kung Harald», som han kallas i Värmland,
är organisatom af de värmländska ungdomsmötena, den som drar det
tunga lasset, som ett halft eller tre kvarts år i förväg måste förbereda
det hela, och som lefver i oro och spänning för om vädret skall bli vackert,
om talame skola infinna sig och om maten skall räcka till samt bär
omtanken för de tusen andra viktiga detaljer, som tillsammans bestämma ett
mötes resultat. Hvarje ungdomsmöte har sin Wadman, och särskildt torde
Västergötland ha fått sin i Torgny. Det karaktäristiska för en sådan
personlighet som Wadmans är, att den blir förstådd, uppskattad och älskad
af alla. Den mannen har säkert inga fiender. När han talar, glömmer han
sig själf och allt annat än det som för ögonblicket upptager honom; de
ord, som han uttalar äro sprungna direkt ur lians varma hjärta, och de
värma och lifva alla. Han är motsatsen till vår tids obehaglige »streber»,
och därför har han allas förtroende. Därför blef också den hyllning, som
ägnades honom af hans kära värmländingar knappt mindre liflig och varm.
än den som kom »den resligaste gestalten i våra dagars svenska litteratur».
Heidenstam, till del.

Till slut ett par små frågor: Hvar voro under detta möte
folkhögskolans ledande krafter? Man sade mig att ingen af dem var med vid
Ransäter, och att de stå fjärran från ungdomsmötenas folkbildningsarbete.
Jag förstår icke en folkhögskola, som så gör, och jag tror éj det är till
nytta för densamma. En annan fråga: hur är det möjligt att Geijers
fädernehem — där mötet hölls — har fått så förfalla, innan släkten Geijer
nu i dagame beslutit inköpa och iståndsätta gården? Det vittnar om en
sorglig pietetslöshet för våra andliga storhetsminnen, hvaraf Geijers är ett
af de dyrbaraste. v. K.

Ungdomsmötet på Mösseberg var ett af midsommarens största och
mest lyckade. Från alla håll inom landskapet hade man rustat sig att
deltaga i högtidligheten uppe på »Västergötlands hjässa». Redan på
lördagen började festdeltagarne anlända från alla vädersträck till Rantens
järnvägsstation, hvarifrån skaror af åkande och gående ställde sin kosa
med platån uppe på berget som mål; där var ju också festens centralpunkt.
Som introduktion till det hela hölls kl. 4 e. m. på lördagen i bndhuskyrk;m
föredrag af d:r Gösta Setterbery från Vänersborg om »Helnykterhet och
frihet». Därpå höll Skara stifts Pedag. nykterhetsförbund sitt årsmöte.
Direktör J. Rösiös därefter följande föredrag mottogs med stor entusiasm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1907/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free