Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sommarkurserna i Stockholm.
Söndagen den 30 juni öppnades årets sommarkurser i
Stockholm med en anslående fest i Nordiska Museets stora hall. Dessa
stodo — kan man säga — i Nordiska Museets tecken, enär en .stor
del af förevisningarna och föreläsningarna voro anknytna till Museets
rika samlingar. Bland de öfriga föreläsningarna var det egentligen
tvänne ämnesserier, som intogo första platsen på programmet. Den
ena serien utgjordes af föreläsningar i biologi, fysiologi, medicin samt
psykiatri och psykologi. I dessa ämnen hade man lyckats erhålla
så framstående föreläsare som professorerna V. Leclie, E. Muller
och E. Holmgren, B. E. Gadelius och P. A Herrlin, J. E. Johansson
samt läkame G. Forssner och W. Djurberg. Den andra serien
utgjordes af föreläsningar i samhällslära och sociala frågor. Hit hörde
professor N. Stjernbergs föreläsningar om »strafFet såsom samhällelig
företeelse», som fått sig tillmätta hela 8 timmar, kursernas längsta
föredragsräcka. Närmast kom därefter Leclie med 5 och
Djurberg med 4 timmar samt tre andra föreläsare med livar och en 3
timmar. 1904 hade ingen föreläsare mer än 5 timmar, alltså märka
vi härutinnan ett framsteg tills i år. Till den senare serien hörde,
utom prof. Stjernbergs föreläsningar, föredrag af yrkesinspektör Fiirst,
frili. Erik Palmstiema, borgmästaren J. Pettersson (2 föreläsningar
om svensk fattigvårdslagstiftning), kassör Ernst Söderberg och
redaktör E. H. Thömberg (2 föreläsningar om emigrationen). Frih.
Palmstierna föreläste om »äganderättens svenska historia», särskildt
med hänsyn till jorden, vidrörande spörsmål, som inom kort komma
att bli af den största betydelse för vår inrikespolitik. — Professor
S. Arrhenius föreläste redan under kursernas första dag om »de
exakta vetenskapernas kulturella betydelse», hvarigenom på sätt
och viss antyddes, att kurserna skulle stå i dessa vetenskapers
tecken. Bland öfriga föreläsare märktes C. G. Laurin, som genom
föreläsningar öfver Sergel och Carl Larsson spred kännedom om
vår svenska konst samt tvenne framstående utländingar,
professorerna Troels-Lund och E. Westermarck. Doktor S. A. Fries hade
fått 2 timmar till föreläsningar om aposteln Pauli religiösa
tankevärld från religionshistorisk forskning. I betraktande af den
moderna bibelforskningens stora betydelse, särskildt för folkskollärarne,
kan man ej anse, att dessa 2 timmar voro allt för mycket.
Liksom förra gången förekommo äfven nu en stor del
förevisningar af Stockholms märkvärdigheter: Allmänna Telefonbolagets
apparatsal, Almgrens sidenfabrik, Bergianska trädgården, Biologiska
Museet, Finseninstitutet, Kungl. Boktryckeriet, Nationalmuseum
(svenska målningsgalleriet och skulpturafdelningen), Riksdagshuset,
Skansen, staden inom broarna och Statens historiska museum. En
geologisk exkursion företogs under ledning af prof. de Geer.
Onsdagen den 2 juli anordnade Stockholms
folkskollärareförening diskussion öfver ämnet »Nils Holgersons resa».
Diskussionen, som blef synnerligen liflig, inleddes af skriftställaren Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
