Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och stora erfarenhet af arbetarproblemet. Men någon verklig
utredning af den stora sociala frågans sammanhang med alkoholen
kunde i en halftimmas föredrag ej rimligtvis förekomma. Det
kvarstår således som en afgjord brist i programmet, att denna sida —
alkoholbrukets sociala förutsättningar — icke skänktes en utförligare
undersökning.
Den skepnad hvari Göteborgssystemet framträdde vid
kongressen kan ej heller sägas lända svenskarne till heder. Den låga
kurs, som detta en gång så prisade system numera innehar i
utlandet, kom till uttryck i det starka bifall, som hälsade alla både
obefogade och grundade angrepp mot detsamma. Anmärkningarne
voro så till vida obefogade och
vilseledande, som de träffade
systemet som sådant, icke dess
snedvridna, praktiska tillämpning.
Våra ljusstrålande bolagskrogar
och det långt ifrån mönstergilla
lifvet därstädes studerades flitigt
af de vetgiriga utländingarne, och
den rest af tro på »systemet»,
som eventuellt funnits hos dem
vid hitkomsten, tycktes ha
ohjälpligt smält bort inför dessa
verklighetsbilder. Vare det likväl sagdt,
att så länge brännvinstillverkning
och brännvinsförsäljning
öfver-hufvud tolereras här i landet,
förblir säkerligen Göteborgssystemet
i reformeradt skick den bästa
möjliga utminuteringsvägen. Men
man måste därjämte sträfva att fa
till stånd det lokala vetot i dess
demokratiska form, hvarigenom Prof. Wallis.
det blir möjligt för myndiga män
och kvinnor att genom enkel omröstning afgöra, huruvida en krog
får finnas eller ej i deras samhälle. A andra sidan bör snarast
möjligt den utredning företagas, som betecknande nog afslogs af
årets riksdag, angående huru statens och kommunernas ekonomi
skall kunna frigöras från beroendet af rusdrycksbeskattningen. Vill
staten ej befatta sig därmed, må då nykterhetsfolket själft taga en
sådan utredning om hand.
Det får emellertid ej heller förtigas, att många drag i den
svenska nykterhetsrörelsen väckte utländingarnes beundrande
öfver-raskning. Hit hör framförallt de lifskraftiga S. S. U. H. föreningarne
med deras sträfvan att förädla ungdomsnöjena; samt vidare det,
särskilt i Tyskland, sä godt som okända nykterhetsarbetet bland
militären. Dettas mest energiske främjare i vårt land, löjtnant
E. IAljedahl, mötte sålunda vid sin framställning af en nykter armés
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
