- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1907 /
405

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hopp att hon skulle blifva gymnast öfverensstämde med hennes
egna önskningar, och då hon vid 17 års ålder intogs i Gymnastiska
centralinstitutet, flyttade äfven föräldrarna till Stockholm. Efter
genomgången kurs blef hon 1875 antagen som medhjälpare vid
Brantings berömda sjukgymnastik, hufvudsakligen besökt af
kvinnor. Här blef det henne för första gången klart, hur mycket
onödigt lidande, som orsakas genom människomas okunnighet om
hälsovårdens enklaste bud, och hur trängande behofvet var af
kvinnliga läkare för kvinnor. Därtill kom, att hon under sina
studier vid Centralinstitutet plågats af medvetandet om kursernas
ringa omfattning och sin egen okunnighet. Med den henne
egendomliga grundligheten och energien hade hon utöfver kursen genom
själfständiga studier och dissektioner fördjupat sin kunskap i
anatomi och fysiologi. Hennes egen studieliåg och öfvertygelsen att
kvinnliga läkare skulle rädda och hjälpa otaliga kvinnor, som ej
kunde förmå sig att anlita manliga läkare, förrän sjukdomen tagit
öfverhand, bestämde K. Widerström att lämna gymnastens bana för
läkarens. Hennes natur lämpade sig för en banbrytare: hon fattar
icke snabbt och lätt ett beslut, men har hon en gång bestämt sig,
släpper hon ej taget och sätter in alla krafter på att nå sitt mål.

Karolina Widerström måste för att taga studentexamen åter
sätta sig på skolbänken. Genom att under studierna hoppa öfver
en ring lyckades hon aflägga studentexamen på tre år (1879) och
dock med högsta mogenhetsbetyget. 1884 tar hon kandidaten och
1888 licentiaten. Lugnt, stadigt, jämt arbete kännetecknar hennes
studier, inga omkastningar mellan febrilt arbete och dagdrifveri.
Hennes enda svårighet är att hon gärna vill fördjupa sig, gå till
botten i ett ämne, hvarför en och annan välvillig professor ber
henne akta sig för att »fastna» i ämnet. Kampen mellan hennes
lust för vetenskapliga studier och hennes verksamhetsbegär är
karaktäristisk, dock har behofvet att göra direkt nytta alltid afgått
med seger. D:r W. tjänstgjorde åren 1888—89 som amanuens vid
Karolinska Institutets gynekologiska och obstetriska afdelningar.
Då hon 1889 öppnar egen enskild praktik, strömma kvinnliga
patienter till i så stora skaror, att det är henne omöjligt att
mottaga alla. Under en lång följd af år är hon helt upptagen af sin
praktik. Hennes patienter finna ej blott en samvetsgrann och
skicklig läkare, de komma äfven under inflytande af en klok, god
och klar människa, där takten och förståendet icke äro bemängda
med pjunk och känslosamhet, och från hvars personlighet det
utströmmar en egendomlig friskhet och renhet.

Ett af de svåraste problem, som förelägges moderna människor
till lösning, är att vara sitt arbetes herre, ej dess träl. Hur ofta
hindrar icke ett ansträngande arbete personlighetens växt, hur ofta
bryter ej den öfverarbetade mot den fysiska och psykiska
hygienens enklaste bud, hur lätt inskränkes ej den andliga synvidden
till hvad som närmast sammanhänger med ens egen lifsgäming?
Å andra sidan fordras för en sund själaväxt koncentration inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1907/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free