Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gård, och jord därför är redan inköpt, hvarför det väl endast är en
tidsfråga, när anstalten kommer till stånd.
Den betydligaste kostnaden betingar emellertid ränta och
amortering å jämvägslånen. Det låter sig icke förneka, att Orsa
kommun inlåtit sig på alltför vidlyftiga järnvägsföretag. Kommunen
har nämligen tecknat aktier i järnvägar till ett belopp af öfver
2 y2 mill. kronor, någon ränta å dessa medel har ej ännu
bekommits och äfven för framtiden kan väl för större delen af
beloppet någon sådan ej påräknas. En stor del af
skogsmedels-fondens inkomster gå till förräntning af de stora jämvägslånen,
hvilket har tillföljd att —
hur otroligt det än låter —
det ofta är svårt, att få debet
och kredit att gå ihop i
Sveriges rikaste kommun!
Att Orsa kommun tecknat
så stora belopp i järnvägar
låter sig emellertid förklara.
Uti fondens reglemente är
nämligen föreskrifvet, att
högst 1 million kronor må
tecknas i vissa
järnvägsföretag, och redan innan
reglementet böijat tillämpas, hade
genom dåvarande
landshöf-ding Treffenbergs ingripande,
600,000 kronor tecknats i
Mora—Vänerns järnväg. Det
vittnar onekligen om
Orsa-bomas oegennytta, att den
första järnväg, som
kommunen sökte åstadkomma,
icke tangerade Orsa och
endast medförde indirekt
nytta för kommunen. Äfven
beträffande tillkomsten af
Orsa—Svegs järnväg synes en dåvarande landsliöfding öfvat ett —
såvidt jag kan förstå — obehörigt tryck. Att teckna ett belopp å 1 l/l
mill. kronor i en järnväg, som går genom fullständigt obebodda
trakter och som därför under långa tider ej kan bära sig, försvaras
från ekonomisk synpunkt knappast därmed, att socknens
besparings-skog därigenom bättre tillgodogöres. Från fosterländsk synpunkt
kan det emellertid betraktas som en bragd att gifva Sveriges
mest vanlottade provins, Härjedalen, dess kulturella utfartsväg.
Men om det var den fosterländska synpunkten eller landshöfdingens
påverkan, som afgjorde att kommunalstämman efter en hel dags
diskussion beslöt sig för den stora järnvftgsteckningen, därom är
svårt att yttra sig. Kanske spelade bådadera in. Hvad den tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
