Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ling, i afsevärd mån må kunna tillfulla kommunen; 4) att stAdema genom
begagnande af graderade byggnadsordningar, som fastställa mindre
byggnadstyper för större delen af deras ytterområden, hålla tomtprisen nere.
De båda resolutionerna innebära, såsom synes, ingenting nytt
eller radikalt, utan blott önskemål, som sakkunniga personer sedan
länge uttalat. Likväl rönte uttalandet om den oförtjänta
värdestegringen ett starkt motstånd, och votering måste äga rum mellan
detsamma och ett mera moderat förslag. I flera andra frågor
före-lågo resolutionsförslag, hvilka dock i allmänhet återtogos, då
me-ningame voro mycket delade. Framförallt var detta fallet i frågan
om städerna som arbetsgifvare, där inledaren, red. Erik B.
Rin-man, särskildt upphöll sig vid de kollektiva aftalen. Diskussionen
i denna fråga vittnade om att uppfattningen rörande kollektivaftalen
är mycket oklar, och att ett stort upplysningsarbete är nödvändigt,
innan det kan bli tal om lagstiftningsåtgärder.
De inledningsföredrag, som f. ö. väckte den största
uppmärksamheten, voro stadsingenjören Lilienbergs om städernas jordpolitik,
f. d. statsrådet Schottes om egnahemsfrågan och stadsrevisor Ramms
om stadsbudgeten.
Om en ganska naturlig försiktighet och ängslan för att binda
kommunerna vid några alltför bestämda uttalanden orsakade, att de
flesta frågor på programmet blefvo obesvarade, är det däremot
svårt att förklara, hvarför diskussionerna blefvo så litet gifvande.
I detta afseende var kommunalkongressen betydligt underlägsen
sin närmaste föregångare och förebild, fattigvårdskongressen. Det
fanns ej spår af debattlust öfver församlingen, och att
förhand-lingarne erhöllo en så matt karaktär, synes så mycket mer
besynnerligt, som inledames anföranden säkerligen ej öfverensstämde med
flertalets åskådning. Måhända hade detta sin förklaring i det
förhållandet, att församlingen var alltför stor för att tillåta ett
fruktbart meningsutbyte, hvartill säkerligen kom, att mången ansåg
kongressens verkliga uppgift vara att bilda det nämnda förbundet; först
inför den trängre krets, som detta sedermera skulle skapa, vore
lämpligt att låta kunskaper och erfarenhet lysa.
Det preliminära bildandet af »Svenska stadsförbundet» — ett
omöjligt namn för resten — hälsades med ett visst misstroende
från utomstående. Man ansåg sålunda, att det skulle vara riktadt
mot landsbygden, hvilket uppenbart är orimligt, och man höll
före, att dess sammansättning skulle blifva af alltför konservativt
skaplynne. Att en fara i detta senare afseende föreligger, är ju
uppenbart, särskildt innan den kommunala rösträttsreformen blifvit
genomförd, och det vore isynnerhet beklagligt, om förbundet i
någon mån skulle få karaktären af en arbetsgifvareorganisation.
Emellertid må det framhållas, att ett verkligt behof af en
sammanslutning af detta slag föreligger, särskildt beträffande
ekonomiska frågor, och att, om också ej alla af framstegsvänner väntade
önskemål skola se dagen, ett mycket nyttigt kommunalt
upplysningsarbete säkerligen skall komma till stånd. Förbundets organ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
