- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1907 /
490

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förestår skolköket och snickaren August Eriksson (elev vid skolan
under första läsåret) leder den manliga slöjden.

Dessutom kommer valfri undervisning i stenografi och
Esperanto att meddelas — och slutligen få vi som förut ofta besök av
främmande föreläsare och ha var tisdagskväll litterär, musikalisk
äller konstnärlig afton (med uppläsning, sång och musik,
ljusbilder), var torsdagskväll kommunalstämma äller diskussion — och
hela tiden gymnastik och idrott, lekar och sång.

Det blev inte kort och gott, det här, som meningen var. Men

nu farväl — och tack för ordet! Din _ , _ , „

Karl-Enk Forsslund.

Brunnsvik, Sörvik, 12 sept. 1907.

I Italien.

Några kongressintryck.

Mången frågade sig säkerligen vid underrättelsen om att det
Internationella kooperativa förbundets sjunde kongress förlagts till
Cremona, hvarför just denna vid sidan af den vanliga resefåran
belägna lilla ort befunnits värdig att utses till mötesplats för
världskooperationens ledande personer. Motiv funnos naturligtvis.
Cremona, hvars historiska glans- och välmaktstid inföll på
1100-och 1200-talen, och hvars namn äfven senare vunnit rykte såsom
Stradivari, Amatis, m. fl. fioltillverkares hemort, har nämligen efter
århundradens förfall under växlande herrars vanstyre nu på sistone
åter framträdt i vår tids — i jämförelse med medeltidens —
visserligen prosaiska, men ej mindre ärorika sociala utvecklingskamp
och blifvit den omliggande bördiga traktens finansiella centrum.
Be kooperativa bankerna ha i Italien vunnit en utbredning och
en styrka, som ej har sitt motstycke i något annat land, och af
829 existerande sådana banker är »la banca popolare» i Cremona
.i flera hänseenden den förnämsta. Den är ej större än
motsvarande banker i Milano och Bologna — dock icke oansenlig, då
den äger ett kapital på fem och en half million lire, en nästan
lika stor reservfond samt har i deposition 32 millioner lire —
men den lär afgjordt vara den, som under sin 40-åriga tillvaro
förblifvit de kooperativa idealen trognast. En folkbank gör
nämligen skäl för namnet, blott i mån som den tjänar småfolkets
intressen, ej blott uppstår genom deras förenade sparmedel, utan
äfven placerar dessa medel uteslutande i för intressenterna
gagne-liga företag.

Upphofsmannen till den kooperativa kreditrörelsen i Italien
är f. d. finansministern Luigi Lussatti, som för 40 år sedan
började det arbete till sitt folks ekonomiska uppryckning, hvarförutan
han väl insåg, att den nyförvärfvade politiska friheten vore föga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:48:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1907/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free