Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. S. A:s hemarbetsutställning.
Hur af behofvet påkallad den hemarbetsutställning är, som C.
S. A. anordnat i hufvudstaden, belyses kanske bäst däraf, att det
ännu inom stadens hank och stör finnes människor — som ej veta
hvad den innebär. Att de inte kunna höra ordet utställning ens
i samband med de betydelsefulla bokstäfverna C. S. A. utan att
förbinda begreppet med lyx, hemslöjd eller handarbeten, visar den
stora allmänhetens lugna framlefvande i en dock ganska skiftande
liufvudstad, utan att låta sig röras af strömningar och idéer, utan
att låta tidningarna, som dock kunna vara ägnade att bringa en
i kontakt med andra vinklar än ens egen, rubba den egoistiska
fridsamhet, som den, sanningen att säga, ej vill ha rubbad.
Och vidare: då människor af den »vanligaste» kategorien, d. v. s.
hederligt arbetsamt folk, som visst inte lefva i hänsynslöst öfverflöd
eller patricisk afskildhet, tvingats att läsa om denna utställning
och göra klart för sig de lönesiffror, dess anordnare under otroligt,
tidsödande arbete lyckats få fram — utställningens hela ändamål
— då vilja de ej finna sig i faktum, vilja väija sig genom
allehanda motkritik, som äfven den skall brytas och öfverbevisas. Då
först äro de mogna att sätta sig in i förhållandena, bara se dem i
ögonen, ty mer begär man ju ej härvidlag. Just denna folks
motvilja för att vilja förstå är det bästa beviset för den mission
hem-arbetsutställningen har att fylla, ty saker måste först och främst
i dagen, måste blottas och spikas in i människors medvetande för
att det sedan skall kunna göras något åt dem.
Till denna motvilja att erkänna nöd- och svältlöner, som ju
innerst kommer sig af ett instinktivt värjande mot det sorgliga och
bittra, hör bl. a. den vanliga invändningen, att hemarbeterskorna
ej behöfva ägna sig åt detta arbete, då man öfverallt i familjerna
lider brist på billiga hemsömmerskor, hjälp till rengöring, lagning,
tvätt o. dyl. Det är sant, att dylik hemhjälp ej alltid står att få,
när man vill ha den, men det är ändå en viss tillfredsställelse i
att med anledning af hemarbetsutställningen få nämna ett par af
skälen, hvarför dessa kvinnor »föredraga» svältlöner framför annat,
mera lönande arbete. Dels är det svältaflönade arbetet till butikerna
en säker inkomst hela året rundt, för att nu inte tala om, att alla
de, som sysselsätta sig med sådant, ej skulle kunna få arbete med
t. ex. direkt sömnad i familjer. Dels finns det hundratals
människor i små förhållanden, som måste köpa sina kläder färdiga i
billiga bodar och ett behof skapar ju folk att fylla det. Dels
måste de ofta vara hemma för barnens skull och vilja vara i sitt
hem, hurudant detta nu är, framför att vara hos andra, en önskan,
som alla. torde enas om att respektera.
Och slutligen ligger det på visst sätt en, ja, man kan ju inte
kalla det hvila, men en befrielse från en personlig insats i detta
rent mekaniska arbete åt ett häll, hvari handen tränats att arbeta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
