Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt med den som efter många strider numera kan sågas vara
allmänt accepterad inom den vetenskapliga världen. Det är sålunda
den modäma socialvetenskapens åskådning som här förfäktas, och
förf. har varit synnerligen lycklig i sitt försök att få med just det
väsentligaste af denna. Det är sålunda ej nog med att man i
allmänhet varmt kan instämma i allt hvad förf. säger, utan man finner
äfven allt utsagt som man själf skulle vilja hafva sagt. Skulle
emot någon väsentligare punkt en invändning göras, skulle det väl
vara att förf. väl mycket framställt arbetarskyddet såsom varande
till för att höja arbetareklassen och att skapa önskvärda
förhållanden. Dess primära uppgift är väl dock att hindra arbetarklassen
från att sjunka, att hindra kapitalets utsugning att nå den gräns,
där den öfvergåj till rofdrift med mänsklig arbetskraft. Går
arbetarskyddet utöfver denna uppgift, att fastslå ett maximum af
arbetstid och ett minimum af lön, till att framtvinga de faktiskt
lämpligaste förhållandena, då kommer man delvis in på ett
annat område med andra problem. Framställningen skulle nog,
t. ex. vid behandlingen af frågan om maximalarbetsdag för män,
vunnit på ett skarpare isärhällande af dessa båda synpunkter. Det
nu sagda förringar emellertid på intet sätt detta arbetes höga värde
som en af de allra bästa populariseringar af sociala
forskningsresultat, som vi f. n. äga. Af särskild betydelse är att förf. visar
sig äga en ovanlig stilistisk talang, hvilket gör att hela
framställningen framträder i en synnerligen lättläst och intresseväckande
form. —
Till en helt annan litteraturart än de båda nu nämnda arbetena
hör Spaks »Landtarbetarefrågan». Den bär nämligen från böijan
till slut den tendentiösa stridsskriftens kännemärke och den
angif-ver sig äfven själf öppet som sådan. Dess mål är att väcka
förtrytelse och indignation. Det är otvifvelaktigt att förf. skulle
lyckats bättre häri om han visat litet mera återhållsamhet i sin
stil. Framställningen öfverflödar nämligen af ofta dubbla och
tredubbla utropstecken och allehanda kraftord, som just genom sin
omåttlighet alldeles förfela den åsyftade verkan. Det heter sålunda
t. ex.: »Jag skall gifva dig några exempel, och vill du ej gråta
med mig öfver dem, min läsare, då vet du ej hvad det är att vara
far och mor, ja, då är du värre än ett djur — nej, värre än en
djäfvul! Hör och bäfva.»
Arbetet är afdeladt i två afdelningar. I den första,
»reform-behof», sammanför förf. all för ändamålet användbar statistik, dels
den officiella, dels resultaten af enskilda undersökningar, främst de
af v. Feilitzen vid böljan af 1890-talet och af författaren själf
verkställda. Med ledning häraf söker förf. belysa landtarbetamas,
särskildt statkarlamas, lefnadsläge, och han skildrar utförligt en
del särskildt upprörande fall, som han antingen själf bevittnat eller
på annat sätt fått kännedom om. Den andra afdelningen,
»reformrörelser», innehåller en framställning och värdesättning af
egnahems-, jordreform *och landtarbetarrörelsen. Författarens åsikter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
