Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och det återstår att se förslagets
vidare öden.
Helsingfors stads-
JekreZriZt fullmäkti«e ha för
nå-t it i •* gon tid sedan uppdragit
i aeuing- |t sin nämnd \\v arge.
’ tarangelägenheter att
utreda frågan om inrättande af ett
socialt sekretariat.
Nämnden har fullgjort sitt
uppdrag och föreslår, att
stadsfullmäktige måtte besluta att upprätta en
social byrå jämte därtill hörande
bibliotek och arkiv med ändamål
att samla och systematisera social
litteratur och annat material,
tjänande till upplysning i sociala
frågor. äfvensom att meddela
intresserade personer upplysningar och råd
i nämnda frågor.
Byrån skulle stå under
stadsfullmäktiges nämnd för
arbetareangelägenheter och få en beräknad
ut-giftsstat af 9,000 mark.
„„„„„„ Under det idén om
att en statlig
moder-¿7 skapsförsäkring i sam-
nnm hand med den allinän-
JUr, na arbetarförsäkringen
ring. for sig eröfrar en allt
vidsträcktare opinion i Tyskland,
framlades på Moderskapsföreningens
årsmöte i Berlin ett ännu mera
vidt-gående förslag, som afser, ej blott
modrens underhåll under
hafvande-skapet och amningstiden. utan ett
uppfostringsunderstöd äfven för de
äldre barnen. Ur förslagsställarens,
d:r W. Borgins, föredrag anföra vi
följande liufvudpunkter.
Principen att kostnaden för
barnens uppfostran uteslutande skall
åligga deras föräldrar, utgör »en
ekonomisk hämsko på folkökningen».
Däraf framgår nödvändigheten af
uppfostringsbördans lika fördelning
på samtliga medborgame. Det
ef-tersträfvansvärda idealet vore
måhända den allmänna statliga
tvångs-försäkringen. Men då dennas
förverkligande väl ännu så länge
måste lämnas utom betraktande, bör
man åtminstone försöka möjliggöra
en frivillig
bamuppfostringsförsäk-ring, för hvilken man torde kunna
göra anspråk på bidrag af offentliga
medel. Enligt denna skulle hvar och
en som från och med uppnådd
för-värfsförmåga inbetalt
försäkringspremie, senare, då han har barn, er-
hålla uppfostringsbidrag. De senare
skulle emellertid blott utbetalas för
de första 3 à 4 barnen och för dessa
i gradvist aftagande, emedan två
barn ej kosta fullt dubbelt så
mycket som ett. Från försäkringen skulle
uteslutas biologiskt mindervärdiga
personer (syfilitiker, tuberkulösa,
alkoholister, sinnessjuka m. fl.)
I och för vidare studium af denna
ännu föga utredda fråga har
moderskyddsföreningen tillsatt en särskild
kommitté, bestående af sakkunniga
på det medicinska, juridiska,
nat.-ekonomiska och försäkringstekniska
området. För olika detaljfrågors
utarbetande äger kommittén att med
sig adjungera några erfarna mödrar
och husmödrar.
... har det mestphaliska
.„LnlJ fÅr
arbetsförmedlingsför-irbt> fn/li bundet upprättat i
sam-Jjf/jii* band med sanatorierna
■f/e och därtill vunnit lä-
personer karnesmedverkan.
Svårigheten med detta slags
arbetsan-skatTning ligger däri, att lönerna i
allmänhet äro låga och ett ombyte
af yrke för patienten i många fall
blir af nöden. På dessa
omständigheter skola läkarne förbereda de
sjuke. Till respektive sanatorium
öfversändes vidare ett
frågeformulär, hvari läkarne äga att nedskrifva
de arbetssökandes uppgifter och
önskningar. Svaren insändas till
arbetsförmedlingens centralbyrå, som
vidare vänder sig till de enskilda
arbetsanskaffningsanstalterna med
förfrågningar om arbetstillfällen. 1
Westphalen har detta
tillvägagångssätt medfört goda resultat.
. , . ... En öfversikt af de
™Üi°r~
arbetsförmedlingsan-stalter i Preussen,
ungens antingen äro lielt,
utveckling. och hålletfekommunala
inrättningar eller åtnjuta understöd
af kommunen har nyligen
publicerats i »Ministerialblatt des
Handels- und Gewerbe-Verwaltung».
Öfversikten omfattar 216
arbetsför-medlingsanstalter, hvaraf 130 äro
rent kommunala, af de senare stå
41 under kollegial, d. v. s.
arbets-gifvares och arbetares gemensamma
förvaltning; de öfriga Si>
administreras byråkratiskt. Af de 8(5 anstalterna,
med kommunalt understöd förvaltas
flertalet utan arbetarnes egen med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
