Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
institutionens oerhördt omfångsrika arbetsfält. Ej utan skäl
betraktas Umanitaria i den italienska staten som en verklig makt,
hvilken på grund af sin säregna, halft socialdemokratiska, halft
officiella karaktär — en tredjedel af dess styrelsemedlemmar utses
af Milanos stadsfullmäktige — är ägnad att verka både besvärande
och försonande i samhället. Dess egendomlighet, jämförd med
liknande utländska institutioner, är hufvudsakligen dess intima
samarbete med den organiserade arbetarrörelsen, ett samarbete, som
visat sig lika befruktande för den senare, som fördelaktigt för
framgången af Umanitarias verk. På grund af denna förbindelse skyddas
dessutom institutionen från hvarje hämmande nationalistisk tendens,
och motsvarar därigenom den allmänmänskliga idé, som innefattas
i dess namn, och som stiftaren, representanten för ett hemlöst och
splittradt folk, var mer än andra ägnad att föra ut i lifvet. Loria
var nog storslagen att se bort från de nationella fördomar, hvilkas
udd riktats mot honom och hans stamfränder, och han gagnade
det italienska folket, emedan han däri såg en integrerande del af
den förtryckta och nödlidande mänskligheten.
Föreningsrättsstriden i Västernorrland.
I Social Tidskrift har varit synlig en artikelserie, kallad
»Före-ningsrättsstriden i Västernorriand» eeh författad af K. P. Leffler.
Dessa artiklar föranleda mig till nftgra uttalanden i frågan.
Författaren börjar med att framhålla, hurusom de norrländska
bolagen »ofta för en ringa penning tillhandlat sig böndernas
skogrika hemman».
Hvad nu dessa mycket omordade billiga inköp af hemman
under trävaruindustrins tidigare skede beträffar, vill jag erinra
om, att den stora skillnaden mellan skogarnas värde på 60- och
70-talen och i vår tid hufvudsakligen måste tillskrifvas
trävaruindustrins utveckling. Om jag antager, att tvåhundra millioner kronor
under de senaste 3 å 4 decennierna nedlagts i rensning af
flottleder och i anläggning af modema sågverk och sulfitfabriker, ägnade
att höja skogarnas värde, så är denna siffra helt säkert för låg.
Om således de köpeskillingar, som i den svenska
trävaruindustrins barndom erlades vid hemmansköp nu verka som en ringa
penning, var detta icke fallet vid köpens afslutande, och de nu
rådande höga värdena borde väl icke sättas på trävaruindustrins
debetsida utan snarare tvärtom, ej minst med tanke pft att den
mark, som befinner sig i bolags ägo, icke utgör öfver c:a 20 % af
C. Sahl- von Koch.
Svar af Seth M. Kemjse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
