Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Um sålunda värdestegring-sskatten kau inregistrera betydande
framgångar, kan å andra sidan icke förnekas att den fortfarande röner ett
ganska starkt motstånd, som på vissa punkter tillfogat den kännbart afbräck.
Främst är detta fallet i Berlins södra och västra förstäder, Wilmersdorf,
Schöneberg och Charlottenburg, dessa rika, hastigt växande samhällen, som
i minst lika hög grad som Berlin själf äro hyreskasernernas och
spekulationens eldorado. I alla dessa tre kommuner (tillsammans med en
befolkning af nära V2 million) har värdestegringsskattens införande afslagits, ofta
efter föga hedrande debatter, där man med filiströs förskräckelse utmåladt
skatten som ett »socialistiskt» påfund. — Äfven i Berlin själf är dess
framgång ingalunda säker: tillsvidare har man endast med en knapp majoritet
antagit den i princip, och det befaras att den nu pågående
utskottsbehandlingen skall göra hvad den förmår för att »dra gifttänderna» ur det ändå
nog så moderata förslaget. De verksammaste skälen äro och förbli
de rent finanspolitiska; ur denna synpunkt är säkert det just i dagarna
af Köln offentliggjorda resultatet af skattens första år det bästa
agitations-medlet: i st. f. de beräknade 20,000 inflöto 200,000 Mk., således jämnt det
tiodubbla! Detta är verkligen i betraktande af de låga skattesatserna, sotn
därtill endast träffar efter den 1 april 1905 inträdd värdestegring, ganska
uppseendeväckande, och kommer nog att göra sin verkan. Prof. Sombart,
hvars metod som bekant är starkt påverkad af den materialistiska
historieuppfattningen, menar t. o. m. att det är lönlöst att söka förebringa andra
skäl än de rent finanspolitiska, och har vid en diskussion i Breslau gjort
ett märkligt uttalande i denna riktning: »Med socialpolitiska skäl lockar
man icke några hundar från köttstyckena; t. o. rn. den rättvisaste skatt
kan man icke genomdrifva gentemot en kompakt intressegrupp, och sålunda
har äfven värdestegringsskatteu sin enda basis i arbetsklassen, då alla
andra äro för nära förbundna med egendomens intressen. Vägen till en
rättvis beskattning går endast genom en rösträttsreform. I ett parlament som
utgår från de besittande klasserna är det svårt att föreslå en skatt som
går egendomen inpå lifvet, det enda sättet är en finanspolitisk motivering,
hvilken då bör låta ungefär sålunda: ’värdestegringsskatten är en belastning
af en egendomsökning som kan beskattas utan att man väsentligen
känner ilet.’»
Till förmån för den ärftliga byggnadsrätten (Erbbaurecht) har
statssekreteraren för det inre v. Posadowski i den tyska riksdagen gjort ett
anmärkningsvärdt uttalande, där han rent af betraktar den ärftliga
bygg-nadsrättens utbildning som en förutsättning för bostadsfrågans lösning.
Han rekommenderar dess användande icke endast åt stater och kommuner,
äfven privata böra — liksom i London — upplåta sin jord på ärftligt
bygg-nadsarrende. Tyska riket har sedan flera år ingått dylika kontrakt,
märkliga genom de ingående bestämmelser hvarmed man funnit skäl att binda
arrendatoms handlingsfrihet gentemot blifvande hyresgäster — så t. ex. få
hyrorna icke sättas högre än räntan och amorteringen å tomträtten,
bygg-näds- och förvaltningskostnaderna.
Ett intressant betänkande har den bekanta öfverborgmästaren Beck
i Mannheim afgifvit öfver staden Mannheims bostadsfråga och jordpolitik.
Här redogöres särskilt för de olika rättsformer, genom hvilka staden sökt
förhindra ett spekulativt utnyttjande af dess jordegendom och tillförsäkra
sig en andel i jordräntans stegring: vanligt arrende, återköpsrätt och
ärftligt byggnadsarrende. Det vanliga arrendet har med framgång användts å
stadens jord i hamnen — som Dekant en af de största och modernaste i
Tyskland — på samma sätt som i Hamburgs frihamn. Inom parentes kan
anmärkas att i Frankfurt, som i anledning af den nya Mainkanalen
(Rhen-Donau) förbereder en storartad utvidgning af sin hamn — ett projekt på
bortåt 60 millioner Mk. — föreligger ett socialdemokratiskt förslag att man
skall i st. f. att sälja industritomterna, på ett liknande sätt åt staden
förbehålla värdestegringen. Återköpsrätt en har endast föga kunnat
komma till användning, beroende på de svårigheter som äro förenade med be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
